trodde jag aldrig att jag skulle tycka om, men det är knaster torrt och gräset behöver få näring.

Igår var det en misstänksam Tösen som lät veterinären ultraljuda henne, och bara den vägen syntes det att hon var i brunst. Varken där eller hemma visade hon några övriga tecken. Lika lite i morse hemma, och sedan reste de så fint idag igen till Lassols Gård, och hon stegade så fint in i spiltan. Väl därinne kunde hon knappt behärska sig, (lättfotad dam) hon kliade och gnuggade sig fram och tillbaka under rengöringen, och skvätte och blinkade i ett. 

 

 

Allt gick bra och vi lämnar dem nu igen några dagar, tills hon släppt ägget. Simmarna såg fina ut idag också, trots att de skickats på posten, och således är ett dygn gamla. 

 

Rättviks klinik idag, och först kontroll av Tösen. Tyvärr inte dräktig, däremot brunstig med nya fina ägg, och seminering på Lassols imorgon. Tösen visar ingen tydlig brunst längre sedan hon endast går i sällskap med Kellie, men vi hade ändå ingen större förhoppning att hon skulle ha tagit sig trots bra simmare. Hon håller på äggen länge, och att seminera fredag och sedan koll måndag, är lite långt emellan. 

Kellie fick ny tandvård, och det är tydligt att klinikens förhoppning om vartannat år inte räcker längre. Hon hade elaka tandinpackningar igen, som vi inte kommer åt med tandborsten. Och en riktigt vass och lång tand långt inne, som orsakat sår. Däremot inga inflammationer, tack vare att vi sköljer och borstar noggrannt, vilket veterinären först var orolig för. 

 

Trots lugnande, så blev det vild fajt, och Kellie försökte klättra över bommen, och reste sig ett par gånger. Tösen blev orolig över sin lilla kompis, och vart sjöblöt av stress under resan hem. Lite tråkigt när hon rest så bra i sommar, men såklart blev hon orolig. 

 

Hann Jenny Löök ta (pappa Aldermarins matte) mellan galopperna, så fina! 

 

Hon tog gårdagen bra, och är hur fin som helst idag. Även om banan var lös, så är det inte samma reaktion som senast. Lite tjurig i humöret, och det med all rätt. Ser på bilderna jag tog igår att hon har vuxit en hel del i bakpartiet, och har säkerligen växtvärk. Eftersom Kajsa är på dam-SM nästa måndag, så skippar vi nytt premieförsök då, och satsar först till slutet augusti istället. Inte optimalt att vänta så länge, men det skulle kännas bra att hon får göra några jobb till i den miljön innan, och hon måste få en vila också från tunga jobb, så kroppen hinner med. Synd att provloppen är inställda på Rättvik, pga för få intresserade. 

Vi har idag utökat deras beteshage, och släppt dem på den andra delen med mycket gräs. Jag skulle tro att hon kommer skjuta iväg i växten ordentligt, och kanske lugnar det stökigheten lite. 
Vi har ägnat dagen åt att dra om stängsel, och jämföra blåmärken från igår. 

Maran har en mycket märklig mangelteknik, som hon gärna använder sig av i boxen eller mot boxdörrarna från gången. Hon squeezar vederbörande, och knuffar man inte bort henne, så sjunker hon sakta ner och skulle antagligen lägga sig ner över en. Undrar om det var sånt de lärde sig på ungdomsskolan hos Rosén;)

Puh, trodde inte man kunde bli så slut. Började dagen med ett uppiggande ryggskott, trodde inte jag skulle komma så långt som till Rättvik idag. Men några ipren senare och lite Tallibanolja, så gick jag upprätt. 

Maran gick på så fint idag och stod fint hela vägen. När vi lastade ut, for hon ut som en kanon, och cirkusen var igång. Kan man ärva "jag tål inte högtalare" från sin mamma? Två man att hålla hästen och få in henne i en box. Iväg till identifieringen, och hon bara snurrade runt. 
Eftersom istort sett ingenting förutom frysmärkningen stämde med uppgifterna ville hon "titta lite mer". 
In i provtagningsstallet och vräka sig mot dörrarna för att komma ut igen. Sparkade och slog och hängde i kedjorna. 

Det kanske ser ut som om hon är snyggt uppställd, men i verkligheten diskuterar de hurvida husse leder och Maran följer...

Fullständigt vansinnigt hoppig och uppe ivarv på gången, trots dubbel bomull och luva. Vi var beredda att stryka henne för oregerlighet, men Kajsa ville ändå prova, och hon är ju välhanterad och körbar, men som sagt denna missriktade energi. Har ju sett ett sto efter Aldermarin med samma stökprocedur vid utselningen, och i kombination med Tösens damp, så kan man ju kanske inte förvänta sig något annat. Däremot är det en stor skillnad mot Tösen... Maran har bra nerver och blir laddad och stökig. Men inte nervig, och det sista jag skulle kalla henne är klen. Hon är en tuffing. 

Hur som värmde hon riktigt storstilat i långvagn, även om det var lite tittigt, men inga dumheter för sig. Hon både kissar och dricker i boxen. 
Men som sagt det blev en väldigt stökig dag, och innan start lossnade nummerbrickan, och hon fick ingen ordentlig provstart, och blev väl lite irriterad på det hela. 
Resultatet blev 3 galopper= diskad, men tidmässigt hade hon klarat sig. Totaltiden på vår klocka visade 2,07 och Kajsa klockade sista varvet som hon gick felfritt på 2,03. Och då hade hon som sagt haft en laddad dag, och borde vara helt slut, men det var hon inte. Balansen stämde denna gång också, med de tyngre järnskorna. 

Hon fick stå kvar i stallet och ta vara på tillfället, och det gick bra. Däremot blev det cirkus när vi skulle lasta hemåt, och hon grinade till rejält.Lika roligt varje gång att stå där på planen och skämmas, som om man inte uppfostrat sin häst. Fick några värmande och kloka råd från Susanne Richter, om hur det är att vara nybörjare. Och det stämmer ju väl in på mig inom travet, men vet inte om tränaren blev så smickrad. Men det är ju 3 år sedan vi selade ut en starthäst trots allt. 

Faktum är nog att hon behöver mer miljöträning, och det innebär mer arbete. Hasse gör ett kanonjobb hemma och hästarna är väl  grundtränade. Men ska man hålla på med unga starthästar krävs mycket banjobb och det är ju inte så lätt när tid och ork är begränsad, och att åka själv med Maran är ännu inte aktuellt. 
Vi hade ett intressant samtal idag där en lösning eventuellt öppnade sig, och kanske skulle det passa oss att ha mer rutinerade hästar som kan just den delen, och istället behöver en lugnare hemmiljö med backträning, och lite färre banjobb.

Hursom gick hemresan kaotiskt, och när vi lastade av stod hästen på tre ben. Tack och lov var det inget värre än att hon på något vis gjort något med hoven och lyckats få tåkappan på skon in under sulan. Jag vet inte hur hon bär sig åt... Hasse lyckades få handen ikläm mellan henne och något annat, och den är allt annat än fin. Men det var bara att ta fram skodonen och byta den felaktiga skon. Just nu är hästarna billiga....... 
Nästa måndag är Kajsa och kör Dam-SM så då passar det inte, och nästa Rättviks dag blir i augusti först. 

 

 

Den lilla "operationen" lyckades och Tösens svullnad har lagt sig igen. Otroligt vad ett stick kan göra. 

Maya står och glänser i solen, och är nöjd efter skritturen i vagn med matte igår. Benet blir bättre och bättre, och det märks nästan inget längre, men vi fortsätter att stärka och vänta med traven. 

 

Maran kändes klart bättre igår, och man börjar skönja en fördelaktigare vinkel på bakbenet, något som känns positivt. Vi kan ju dra paralellen med Kellie som har förkortad bakbensmuskulatur och raka bakben. Blir det för mycket bus i hagen, med högt tempo, och särskilt då i snön, blir hon som pansar i låren. Maran har fått tyngre järnskor fram, och det varkar hjälpa henne. Eventuellt blir det lätta aluminium bak i framtiden. 

Och ett visdomsord....... Det är inte alltid jag förstår vad du menar;) 

 

Är inte bara underbar. Sol, värme och semester i all ära, men som hästägare är det också flugor, bromsar, hästskärare och jordgetingar. 

 

Tösen fick en svullnad under strupen idag, och eftersom det vätskade sig, misstänkte jag först ormbett igen, då vätskan måste ha någonstans att komma ut. Men trots mina skakiga, trötta händer pga allt vakande om natten för att försvara mina älsklingar mot störda, perverterade och helt oempatiska personer, som hänsynslöst skär ston i underliven om nätterna, så fixade jag att raka rent henne under halsen, och visst fasiken satt där inte en ilsket rödbrun gadd, som berget. Men med ficklampa och pincett fick jag bort den lilla illbatingen. Troligen jordgeting då. 

Tösen har kliat upp ett litet område som vätskan kommer ur, och det är stenhårt och varmt. Hon har dock ingen feber och normal puls, så tillsyn varannan timme, så hoppas vi att det inte blir ett mer akut läge. 
Hon är nu rakad, tvättad och insmord och belönad för stort mod då matte skulle raka under strupen. 

Vi är ännu inte säkra på att Maran kan starta på måndag. Hon känns inte riktigt som vanligt. Massage och liniment och nya tyngre skor fram har gett bra resultat, men hon är fortfarande spänd i höger bakmuskel, efter snabbjobbet senast.

 

Eftersom hon har fått en rejäl smörjning med gröngröt på bakbenen, ville vi inte sätta på neopren skydden bak riktigt än, utan de behöver lufta, och naturligtvis så slog hon på sig på höger skena idag vid joggingen. 

Hon känns avslappnad och mysig, inga problem med puls eller liknande, men är inte så sugen på jobb, och tappar koncentrationen och vill helst gå hem. Så frågan är väl hur vi tacklar detta. Om vi ger henne en paus nu på ett par veckor, samt tar en tandläkartid och tar upp träning igen så är risken att hon sätter igång och växa rejält, och det medför ju andra problem. Men vill ju inte heller pusha på för mycket. Tiderna att trava är inte problemet, utan mera fokus och energi samt vilja. 

 

Maran är ju iallafall helt trendriktig och har varit så snäll att se till att matcha svansen till det nya pannbandet och selunderlägget i guldfärg. Den skiftar nu i olika vackra färger och strån av guld glittrar ordentligt. Hoppas hon får behålla färgen, verkar som det blir mer för varje vecka.

 

 

Och det väcker vissa minnen. Tänk om inte OM fanns. Tösen blev med flest segrar på Rättviks travbana för kallblod, inbjuden. Och det var ett trevligt samtal vi fick. På den tiden gick Guldtäcket på V75-dag och under våren. Som deltagare blir man inbjuden på båtresa med middag kvällen före, och det är verkligen hedersamt. För Tösens del hade detta inneburit ett riktigt bra handikapp, att stå fördelaktigt till i loppet, eftersom  motståndarna var i en helt annan klass. Vilket hade passat henne perfekt. Hon älskade att visa upp sig, men ville inte gå klunga, utan springa själv. B.W Gulliver fick ett sådant lopp senare, vilket passade honom lika bra som jag tror det hade gjort henne. Handikapp lopp är ovanliga, och vi skojade alltid om det innan, att det finns bara ett lopp som passar henne... 

Men som sagt så var det OM. Som hästägare och vårdare och för Hasse som tränare så är detta ju drömloppet, för oss. Det är någon slags heder över just att få bli inbjuden, och fina pengar såklart. Men Tösen är vår bästa vän. Och hon hade mått dåligt av att resa så långt. Spänningar i kroppen, och framförallt inte druckit tillräckligt. Även om vi blev erbjudna att åka upp tidigare så hon hann acklimatisera sig, så kändes det fel i hela kroppen.

Välja en upplevelse och chansa över att hon klarar det bra, eller välja det som är säkrast för hästen, stanna hemma och satsa på start i närområdet istället.  
Kanske hade det blivit vår livs största travhändelse, eller så hade det blivit total flopp, vem vet. Men det hade suttit fint i hennes CV.

 

Men idag önskar vi Rättviks Gärdsjö Viking lycka till!!! Och kanske Maran en dag kan låta oss uppleva detta istället. Den som lever får se. 

 

Idag var vi in för ett snabbjobb på banan, och förberedande inför premien på måndag. Maran reste bra, vi har lasttränat ett par gånger hemma, och mutat henne med derbyfoder i belöning. 

 

Hon skötte sig också utmärkt på box i stallet, tidigare har hon ju alltid stått direkt på gången. Hon både åt och drack vatten. Med tanke på vår ångest över Tösen som aldrig drack på resande fot, ( varför vi inte heller kunde resa långt) så är det jätteskönt. 

Däremot så stämde det inta alls idag. I värmningen blev hon först rädd för traktorn som vattnade banan, och slog 2 gånger i vagnen,innan hon skärpte sig, sen travade hon fint. Efter värmning gick vi in för att byta från speedcart till sulkett för första gången, och Kajsa tog över tömmarna. Hasse fick istället köra en mycket fin3-årig varmblodshingst. 
Då gick allt åt pepparn... hon bara sprang och tittade, tog galoppsteg till höger och vänster... sista varvet någorlunda skärpning och landade på km-tiden 2,08, men då inte felfritt som sagt.

 

Något störde henne, och det blir tyngre skor fram, och luvan på igen. Hon måste också få gå på "toaletten" emellan värmning och snabbjobbet. Huva.... och OM hon har gått in i en växtfas så är det väl höjden av dålig timing. Efter avklarad premie skulle hon ju få vila på bete några veckor. 

 

Någon hade längtat hem tror jag....

 

Tösen hade släppt sitt ägg imorse vid ultraljudet,så nu kan vi inte göra så mycket mer än att vänta. Den 29/7 ska vi på dräktighetskontroll, och håller tummarna att hon då har en fosterblåsa, och att föräldrarnas vackra sinnelag som speglas i ögonen slår igenom...

Tösen såg transporten och gnäggade när vi närmade oss. Kellie hade bråttom på transporten, och lika bråttom av. Hem, hem, hem... 

 

Tösen stod fint hela vägen, trots "bara" bomull i öronen, för varmt idag för luvan.

Mat och sova... Blev en stunds hovvård också,lite lerigare där än vad vi har det. 
Hon var dock förvånansvärt fin i man och svans, och kanske har de mindre knott än oss här hemma. 

 

Jag körde Maya idag, vi skrittade lugnt på gamla riksvägen, hon får stärka sitt ben på det hårda underlaget. Trots möte med en hel karavan av vägarbetsfordon som skulle rasta på samma väg som vi använder, gick det bra. De var snälla och backade hela kortegen så vi kom förbi, underbart snällt. 

Några bilder kan jag knappast bjuda på, annat än en rumpbild (typ allt jag ser från vagnen) då min man inte hittar knapparna på kameran, även om han tror det. Spelade in några upp och ner och dikesfilmer istället. Hm... kan inte vara bra på allt. 

Imorgon blir det banjobb för Maran, och hon är nu anmäld till premielopp på Rättvik den 22/7, så vi håller tummarna att allt går vägen då. 

Farmbaron hade toppen kvalité på sina simmare, och jag tyckte de såg ut som pojkar allihop i mikroskopet! 

Hon seminerades ca 7-8 timmar efter tömning, och nu hoppas vi på att de simmar så länge tills hon släpper sitt ägg. Vi har ju alla tidigare journaler sparade på stationen, och hon har tagit sig på  betydligt sämre tidigare. Däremot så kan hon ju tjuvhålla på äggen, och det är den största risken nu. 
Morganhingsten som tjänstgör på stationen som "trigger" och som hjälper till genom att visa sitt intresse för vilka ston som brunstar, ropade i högan sky efter henne, när vi passerade. Men min Tösen hon bryr sig inte om pojkar inte. Inte ens en blick fick han. Däremot visade hon tydlig brunst vid semineringen, och var hur fin som helst. 

Lite trötta är de efter en vecka ute och på bortaplan, och Tösens bakhovar är väl mindre roliga just nu. Kellie har fått behandling mot sin bihåleinflammation, men den hjälper sådär. Så Ingela vill att vi tar in henne på klinik för en rejälare undersökning, och längre behandling. 

 

Kellie har gett Agnetas man Peter en match i hur man bäst anordnar elstängslet i hagar, och varför shettisar behöver el i undre tråden. Och också varför man måste slå runt diken och hagar om det finns mer grönt där, än inne i hagen. Den kursen tar vi inget extra betalt för. På något vis hade även Tösen krånglat sig ur hagen, och stod i grannens trädgård och betade. Men när de förskräckt sprang efter en påse med hö för att locka med sprang Tösen före och gnäggade i högan sky, in i hagen för att vänta på maten. Skämmer vi bort våra hästar här hemma lite för mycket... behöver de aldrig vänta? 

Maran har fått vila hela veckan efter vaccinationen, och körde igång idag. Lite tjurig, men när hon fick bestämma farten blev det bättre. Maya har fått en promenad med mig idag, och ska köras igång sakta i skritt på hårt underlag i nästa vecka, och hoppas på att ringbandet håller. Hon verkar helt bra, men vi har inte lyst det med ultraljud dock. Blir nästa steg, om hon visar nya symptom. 

Här går det inte undan precis. Blir en dyr seminvistelse om Tösen ska fortsätta i den här takten. Nytt UL idag, och ett ägg på 35 mm och lindrigt ödem. KANSKE semin på fredag, och sen ska hon väl tjuvhålla på ägget några dagar såklart. 

Farmbaron startar på V75 i Årjäng på lördag, spännande att se hur det går.

Kellie håller seminstationen sysselsatt med att rymma, misstänker att hon tycker det är för lite bete för hennes smak. Och inte så snällt att strunta i sitt jobb som sällskapsdam åt Tösen, blir avdrag på lönen för det tror jag. 

 

 

Jösses vad inspirerad jag blev. Har ju läst om mycket naturpreparat och använder ju både munkpeppar, nypon, och aloe vera samt arnika. Men har nu också provat Vallörtsomslag. Sven Lindblom på Alyose talar ju varmt om detta och säljer i sin webbshop, och har nu under sommaren hyrt det gamla apoteket i Sätra Brunn i Sala. Dit kan det vara värt att ta en utflykt till under sommaren!

 

Maya har ju fått en känning i framkotan, området över ringbandet är lite större och oformligt, och eftersom vi vet att det uppkom efter hårt arbete i backen med lösare underlag, så misstänker jag att hon tänjt ut det, om än väldigt lite. Hon har inte varit halt men markerat i trav. Har nu vilat några veckor och det har varit väldigt lugnt i hagen. Tills nu. Vi plockade vallörtsblad (om än det är fodervallört vi har här i trakten) och har lagt om kotan tillsammans med arnika, som hon går med ett dygn i taget. 

Första dygnet gick svullnaden runt området ner, och sedan lite till, och sedan började hon busa, trava och galoppera igen i hagen utan antydning till markering. Och igår hade området minskat och ser mycket bättre ut.

Hon har ju tyvärr en inkorrekt benställning fram, med tår som pekar utåt, och en rotation i knäet, vilket naturligtvis gör att hon har förutsättning för att belasta benen fel. Detta framträdde ju ganska sent på Copy, som var väldigt rak och fin som unghäst i benen, och jag hoppades därför inte att det skulle vara ärftligt, utan pga yttre påverkan. 

 

 

Hej igen! 

Detta har blivit rundgång, så nu byter jag adress till: [email protected] och inaktiverar min hotmail. ommer hädanefter inte heller använda Internet Explorer. 

/Mia 

Alla ni som någon gång mejlat med mig, och finns i min kontaktlista.... 

Har troligen fått ett mejl från "mig" via hotmail. Detta är en spam som stjäl kontaktinfo och sprider sig. 

Jag fick det genom att öppna ett mejl från Lassols Gård som är min semin station och jag trodde länken som mejlet skickar var en bild. 

 

Klicka INTE på länken, då kapar den era kontaktuppgifter, och möjligen era datorer. 

 

Suck. 

 

 

Och Maran ville inte gå på alls idag vid lastningen. Fick bli lite övertalning. Men hon fick en del att distrahera sig med på resan, ett nytt hönät och en slicksten. Vi har också lindat in bommen och mellanväggsstången, så hon inte skadar sig när hon sparkar på dem.