Måndag morgon..

Nej, nej, nej. Varm i bägge framben och höger framhov. Markerar tydligt. In igen och Hasse tar kniven om gör rent i kanalerna och jämnar till lite. På med bootsen och betydligt bättre, men inte helt okej. Vi avvaktar och ser så länge det inte blir värre. Hovböld på gång? 😔

Söndag...

En promenad på 5 km till fots, och hästen känns toppen fräsch! Benen fina och rygg och lår. Lite känning fortfarande i bukmuskulaturen.
Men rör sig smidigt och fint och det syns att han använt frammotorn mer, då muskulaturen framträder tydligare. Gjorde honom gott att få sträcka ut på banan, helt uppenbart!

Långfredag

Och besök på banan. Var länge sen sist Predda var där. Pga behandling i tisdags och sparken på knäet blev det bara skritt, och miljöträning. En mycket glad häst, och vilken lättnad att åka med en så lugn och sansad och uppfostrad häst.
Det han verkligen hade saknat var varmduschen, och det skulle få rinna extra länge på ryggen, han gnisslade tänder rejält av välbehag.
Borta bra men hemma bäst, så nöjd när vi släppte ut honom.

Predda gick jobb

Fick skritta runt hela Rexbo och sen trava i backen. Han kändes smidig och fin igen, men trampade dock på sig, så ena skon gick itu.
Fick sedan massage igen och elektroterapi.
Han reagerade väldigt kraftigt under buken, vid palpering och var klart öm i den muskulaturen före behandlingen.
Nu blir det vila två dagar och sen ett skrittpass och miljöträning vid banan på fredag, är inplanerat.

Inställd träning idag.

Tyvärr, det hade varit viktigt för oss att få ett svar på hur han tagit åt sig behandlingen, och fått prova sina skor igen. Men vädrets makter styr vi inte över, och ytterligare 1,5 dm blötsnö vräkte ner. Vägen är helt sönderkörd pga timmerbilarna, och Hasse klarar ju inte av att sitta och bli blöt och kall i en timmes skritt, återstod då att jag skulle gett mig ut, men är nedbruten av ledvärk och feber.
Fy vad ynkliga vi känner oss. Men vi får göra ett nytt försök imorgon, och hoppas att nu inte minusgraderna sjunker för lågt under natten, för då har vi skridskobana imorgon.
Predda behöver gå minst två jobb hemma, innan vi kan fara till banan. Dels behöver han få göra av med lite energi, men också framförallt trava in sig ordentligt.
Hasses första uppgift på banan blir att få Predda att acceptera att vara tillbaka i sin gamla miljö, men på våra villkor. Han ska inte få rusa iväg, slänga upp huvudet, och fälla rumpan åt sidan. Utan han ska skritta, jogga och gå rakt i vagnen. Därför har vi bestämt att första gången blir det uppvärmning och jogging på rakbanan, och sedan om allt känns bra, skritt på innerplan. Därefter åker vi hem. Lydnad och lyhördhet och tid för eftertanke. Predda har lärt sig så mycket, men han glömmer bort det ibland.

Denna vecka går förövrigt till historien som bråkig. Först får grannen för sig att han ska öva med sonen att skjuta gevär. Under en timmes tid avlossar de uppåt 40 skott, alldeles intill vår gård. Både våra och grannens hästar blev livrädda och Tösen satte av i sken, med Greta bakom sig. Tösen hann stanna när hon kom in under lösdriften, men inte Greta som sprang rakt in i väggen. Hasse hade att välja på att gå iväg och be grannen sluta, eller stanna och lugna hästarna, och få Maran att inte spränga staketet då han var ensam hemma. Han valde det sista.
Uppjagade och skärrade har de först idag vågat lämna stallet ur synhåll och gå upp i hagen igen.
 

Som om inte det vore nog, så dånade det i torsdags förmiddag rejält över oss, och som tur var hade vi hunnit få in Maran och stänga dörrarna efter en träningsrunda med vagn. Falu energi var ute och inspekterade elledningar, och gjorde som förra året; tog en sväng över gården på låg höjd. Återigen skenade Tösen och hela stallet skakade.
Denna gång fick jag svar och bekräftat att det var elbolaget, och har idag haft en bra dialog med dem, om riskerna de utsatt oss för, och lidandet för Tösen. De har utbildad personal som ska undvika just detta, och det kommer utredas och även har de haft möte om hur de ska kunna undgå detta och ta fram en form av bättre kommunikation i förväg om när besiktningen ska ske. Vi finns nu med på deras besiktningskartor där det framgår vilka som är särskilt störningsbenägna. Hoppas nu vi slipper detta i fortsättningen. Tösens hjärta orkar nog inte så mycket mer av det. Får ofta höra att vi ska miljöträna våra hästar, men det har ingen effekt på henne, det sitter så djupt rotat och hon präglar sina avkommor och resten av flocken.
 
Nu ska vi försöka samla krafter, hästarna nyss nattade, och allt verkar bra. Sov gott! 

Ett samarbete med en härlig duo ☺️

Jag kommer här att lägga upp träningsrapport och status för Predatorn som minnesanteckningar för att kunna följa utvecklingen.
 

Måndag 23/3
Behandling med massage och elektroterapi. Elektroterapin består av dynamiska strömmar som tränger igenom och når de muskler som sitter innanför skelettet och annars inte går att komma åt. Utfördes av fysioterapeut Marina Nylund.
Han fick också sina hovar verkade av Birgitta Färnstrand-Svensk som är utbildad hovslagare och barfotaverkare.
Anledningen till detta är den muskelsträckning och den svaga utvecklade muskulaturen som han har i bakdelen på höger sida, som överbelastar den vänstra.
Eftersom det i sin tur gett smärta och obehag att lyfta bakbenen och i synnerhet vara skodd, så sökte vi en lösning för att kunna träna. Skor behöver han ha för att kunna träna på hårda underlag, men i hagen behöver han endast hjälp med grepp under hala perioder, då han annars rör sig på mjuk snö och mjukt gräs.
Så lösningen blev att testa ett par träningsskor i gummi som man fäster som en jympa doja, men också att få en bättre kvalité på hoven och bättre vinkel så att han klarar av att tävla barfota, utan skor.
Han tog åt sig behandlingen bra, och första skrittpasset på onsdagen gick han bra på hovarna men kantig i kroppen och vek åt vänster. Föll tillbaka i gamla synder, troligen därför att just den skadade muskeln är behandlad, något som alla som varit hos massör känner igen, man känner sig öm och blåslagen efteråt.
Däremot så kunde han stretcha ut hela sina bakben för första gången på 10 månader!
Dag 3: vila i hagen, men med pyssel på kvällen, och lyfter nu villigt sina bakhovar och tar stöd, tungt, i min hand. Tidigare har han stått och dragit i dem, hållt dem själv i luften beredd att rycka åt sig dem.

Den största skillnaden blir nu att han också går barfota fram, precis som i somras. Jag har varit lite tveksam till detta, men det blir svårt med så olika balans fram och bak annars, och dessutom är ju vinkeln katastrof så vi hoppas nu på BIrgittas kompetens.
 

Höst redan...

 
Sandra har börjat skolan igen, sista året nu på Kristine gymnasium och det blir spännande. Förutom krångel med att ta sig till bussen, då de dragit in vår landsortshållplats, så kändes det positivt.

Själv har jag sista veckan kvar. Och sedan väntar förhoppningsvis roligare utmaningar på Semper.
Hästarna har fått byta hagar idag, tyvärr hade vi väntat oss att Marolina skulle hinna med att komma hem med sitt föl, men det tycks dra ut på tiden med att få henne dräktig i Heby.
Tösen vart dock överlycklig över det gröna, orörda gräset och Bjorca har installerat sig i lösdriften under taket. Rena lyxhotellet tycks hon tycka, efter att ha sovit under bar himmel i en månad drygt.


Och nu är vi hemma igen!

Tösen hade vid ultraljudsundersökningen imorse ovulverat, dvs släppt sitt ägg, så nu håller vi tummarna att det är befruktat!

Dräktighetsundersökning 20/7

Mvh Mia

Vad kom först......

Hönan eller ägget?

Maya har åter igen sparkat sönder sig i bakbenet, denna gång hasen och ett sår på skenan. Trolig orsak därför att hon kom uppspringandes i sken i hagen igår, då hon tappat bort kompisarna i hagen. Inte otroligt att hon blivit biten av någon insekt och blivit skrämd, då hon är så känslig. Jag antar att hon sparkar på sig, och att såret svider. Då slår hon i boxväggen eller väggen i lösdriften för fulla muggar, så att hasen blir svullen.

När hon har ont av sår, brunst eller knott så ska det sparkas.... och då blir allt ännu värrre. Måste vara Copiad blodet.... Om vi någonsin ska få ordning på henne, lär vi madrassera en box och ställa henne i en liten rasthage, men det känns inte som något vidare liv.


Hon fungerar faktiskt bättre nu i tömkörningen, Hasse har börjar promenera Tösen för vagn, och då går Maya och jag bakom, något som gått riktigt bra. Troligen är hon en häst som från början skulle gått i gruppträning.

Steg två blir att ta upp parellilekarna från kursen, och jobba Maya i cirklar på banan, mellan trånga lägen och senare in mellan skaklarna på vagnen. Hon är mycket positiv till att jobba tillsammans med mig, och lyssnar riktigt fint. Och det är ju inte fy skam att tömköra 4 km upp och ner för Kallesbacken, kanske tappar jag något kg, då vi ska försöka hålla Tösens fart.

Men... nu får vi se hur hasen tar sig, om vi måste åka in med henne, eller om det ger sig igen. Är rädd för att bakbenen snart inte tål mer, och kanske borde vi röntga igenom henne.


/Mia

Lördag och fortfarande inget besked...

Fick mejl igår gällande förfrågan om Bork Odins prover för att få skicka till Sverige, och de hade hoppats på att få provsvaren från SLU på förmiddagen, men de har inte kommit dessvärre.

Så nu får vi nog ge oss till tåls tills nästa vecka. Det blir riktigt bråttom att hinna med att boka och planera frakt mm då Tösen troligen går i brunst direkt efter midsommarhelgen, och det vore läge för första semin.
Har också sett fler och fler avkommor efter Tangen Scott, då det blir en stor svensk kull i år, och de är trevliga. De allra flesta blir gula, men har också sett brun och eventuellt en som blir svart.

Men det känns som ett riktigt äventyr, och vi är så glada att vi fått "uppdraget" att föda upp ett föl till nästa år!
Det är som om Tösen känner å sig att något är på gång, och är peppad till tusen. Regnet har öst ner i veckan, så det har blivit några nätter inne för dem, samt flugtäcken på.

Hoppas nu på bättre väder....... vilket brukar vara en förutsättning för en bra brunst.

Det har varit en intensiv och rolig vecka, med mina avkommor som växer ifrån mig......

Johnny tog studenten med den äran på måndagen och är ny redo för nya äventyr....
Sandra tog examen från grundskolan också med den äran..........




Min underbara mellan son........



Lilla syster fick åka med i studentfordonet som han körde själv......






Del av klassen....





Lite nytt från Bork Odin...

Väntar med spänning på att Tone hör av sig, om det blir aktuellt med skick till Sverige, redan i år.

http://trav24.no/Nyhetsarkiv/Smaa-Bork-Odin-er-over-alt

Två år? :)


Bal i Bjursås 2012

Här kommer bilder från olika "fotografer" så länge.... Vi väntar även på Anjas bilder, som är så duktig på att fotografera...

Regnet öste ner när baldeltagarna anlände, och solen tittade just fram när det var dags att gå in......
Långklänningar och höga klackar till trots, men de klarade att ta sig ner för Bjursås gräskullar i snorhalt gräs....



Sandra, Johanna, Sara och Sofie



Johanna, Sofie & Sandra Viktoria Tedenmyr!!











Regn, regn och regn... Från vänster Henrik, Sandra och Victor.
(Årskullen -96 består av fler killar än tjejer, därav fick vissa eskorteras av två snyggingar.




Som taget ur en bondfilm.....


Strike a pose.... Marilyn ligger i lä!









En folkfest trots regnet!



Henrik & Sandra... och REGN....


Hur kunde Putte simma in i bild här?

http://www.dt.se/nyheter/falun/1.4778541-blot-start-for-balen-i-bjursas

Och en länk till Falu-Kuriren.... balen är uppmärksammad här, och imorgon skulle jag tro att papperstidningarna tar slut fortare än kvickt i affären.....


Mia

Världens största talang på Romme

Igår var vi och såg fenomenet Tekno Odin live. Och jag är riktigt, riktigt besviken att vi inte har någon möjlighet i år att få betäcka Tösen med honom.

Vi fick ju plats, men han lämnar bara fryst sperma på semin i Norge i år, två ekvationer som inte går ihop alls. Fryst fungerar väldigt dåligt på kallblod, och då simmarna från dessa färskt också redan efter ett dygn tappar mycket i livsduglig procent, så känns det som att kasta pengarna i sjön. Att sedan transportera Tösen till Norge, när en resa till Hagmyren känns som oändlig, det lockar inte heller. Stressen skulle nog påverka hennes möjligheter, eller till och med kanske kasta en eventuell dräktighet. Vi ser hennes helst på Lassols semin hos Agneta.

Men vi håller tummarna för att det går att lösa till 2013. För en mer komplett kallblodig travare har jag aldrig sett. Han är blott fyra år och inte så stor i strumplästen, men han har en balans och ett rörelseschema som sällan skådats. Lägg därtill fart, speed, styrka och det faktum att han är helt lugn, lättkörd och har ett fantastiskt löphuvud, sällan skådat en så nervkittlande uppvisning som i går då han låg långt efter ett utspritt fält som satte upp farten direkt. Han gick i 17 tid i 200 m, och det såg ut som han bara längde sina joggande steg!!

Faktiskt påminner han mig om flera saker som jag velat plocka ihop från olika hingstar till en komplett.
Ska bli spännande att se om några norska ston tar sig i år, och kanske någon svensk så vi får se avkommorna. Men som med allt spelar det stor roll vilka ston, och vilken matcning.

Vi grattar också Yngve med familj, som med sin Fagerö storskrällde igår till 75 ggr pengarna!! Och dumskallarna i det här hushållet som faktiskt blivit förvarnade att han var på gång, glömde helt bort det och blev tagna på sängen när han stod på startlinjen, och pucklade på varandra när han skar mållinjen. 75 ggr pengarna och över 200 000 kr på V65, har aldrig varit så nära.
Tur i spel är inget för oss.....

/Mia








Älskade Marilyn......

Idag var jag av en händelse och jobbade i trakterna av Tierp, och då blev det genast en sväng till Årsta Gård där Marilyn har sommarlov. Ahh...... ge mig gården nu!! Vill också ha en sådan fin gård.

Maran blev glad att se mig, kom direkt ur flocken på 19 ston när jag ropade och körde genast bort de andra för att försvara sin plats som nummer ett hos matte. Jag var intressant i ungefär två minuter sedan återgick hon till att beta.

Det var lite knuffande och bestämda åsikter om vem och vilka som var de tuffa brudarna, och Maran hon var varken eller... Går sin egen väg. Lite tunn hade hon blivit, men ganska väntat eftersom hon är van att äta kraftfoder, och att beta 24 timmar om dygnet tar ett tag att vänja sig vid. I övrigt var det precis som på dagis, kladdiga snoriga näsor och ögon, och genast tog åminstone tre av hästarna tillfället i akt och snora ner min jackärm..... Precis som på dagis alltså. Hon har fortfarande lite problem med höger bak, lite stel i gången i skritt och ngt nedsliten hov, men helt ren i traven.







Ni får tänka bort staketet.....!!

Så nu kan husse sova på nätterna igen, och lugnt låta familjen Rosén göra som de gör... Och det är ju inte vilka hästar som helst som sällskapar....... Vad sägs om Camilla Highness dotter som sällskap?

Nu ska jag genast surfa runt på Hemnet och leta gårdar i Gryttjom.




Ha det! /Mia




Vilken häst vi har...

I lördags morse lastade vi Marilyn, som reste själv hela vägen till Tierp och Årsta Gård, där hon ska gå på bete med andra ston i samma ålder och köras in till hösten. Maran stod som ett ljus hela vägen och mumsade på hö, och var hur lugn som helst inte en enda svettfläck eller något annat som tyder på stress.

Hon fick komma in stallet först och ta sina mått, för att sedan mätas med jämna mellanrum under sommaren. På förhand fanns ett annat fint sto efter Klack Jo, som var riktigt fin och blivit en riktig snackhäst. Men väl ute i hagen var det någon annan som visade sig från sin bästa sida och fick publikens blickar på sig.

Vid släppet sprang 17 ston ut på ängen i galopp huller om buller, och en stod lugn kvar vid staketet och betade vid sin husse... gissa vem?

Sen tog hon fart...... och efter en stunds uppvisning ställde hon sig och betade, och snackhästens husse kom fram och klappade om "sin" häst som alla talade om.... lyfte lite på pannluggen och rynkar lite på pannan, är det här verkligen min häst? men tycks bestämma sig för att det är det......

Tills fler kommer fram och frågar vad det är för stam på stoet? och då svarar en i personalen... hon är efter Aldermarin! Det var ett jätteroligt ögonblick..... jag kan förstå om man inte känner igen sin häst EFTER ett sommarlov, men några minuter efter släpp? ...... vi fick allt på film, jätteroligt....
Fast just den delen klippte vi bort, vill ju inte genera någon, men oj vad skoj det var att köra den i slowmotion!

Så nu hoppas vi att HON blir en snackis istället, och att Aldermarin får fler bättre ston, han är alldeles för underskattad i aveln!

Mvh Mia





Marilyn växer och växer...

Och har väldigt svårt att stå still för närvarande... att ta kort är inte heller så lätt när hela världen ska upptäckas. Maran ska åka på "dagis" den 12/5 till Tomas Rosén i Tierp, med ett gäng ston i samma ålder. Efter ett skönt sommarlov väntar inkörning hos densamme och om hon är fräsch och fin och inte alltför ojämn i sin tillväxt, så planerar vi att ställa ut henne som 1-åring.

Just nu är hon väldigt lik sin far, och har fått samma yviga och härliga man och svans. Höger bakben är stickelhårigt, något som vi påpekade för ST när vi frysmärkte henne och identifiering skedde. Dessvärre struntade de i det, och det står inget om i passet. Men det blir bara mer och mer gråa hår....

Vi har hela tiden varit väldigt nogranna med foderstaten men haft lite otur med höleverantörer som inte håller ord och kan leverera. Därav två grovfoderbyten, som båda resulterat i lite obalans och gett något uppdrivna kotor och hasleder. Haslederna rätade till sig snabbt, när vi uppvägde med rätt  sorts kraftfoder, och nu var det dags igen och denna gång blev det bakkotorna som har rätat upp sig lite för snabbt, och gett lite "timglas". Nu hoppas vi att detta ska rätta till sig lika snabbt, då underlaget är lite hårt och Maran älskar att springa..... Hon är inte halt men lite öm bak.
Vi gjorde ett försök till fotografering igår........ men det blev mest husse!





Mamma upp idagen... (kolla husses min, liite jobbigt att bli trampad och knuffad på)



Pappa upp idagen... kolla pannluggen!

Mvh Mia

Sol och grönt på backen... då vaknar hästköparna!

Ja, vi har ju som sagt dragit tillbaks annonserna på Marilyn, då vi beslutat att hon ska få åka till Tomas Rosén i maj, och släppas med andra ettåriga ston på bete. I augusti sedan blir hon inkörd och skodd, och så hämtar vi hem henne senare under hösten. Och nu ringer telefonen....... Över 1500 ggr har filmerna på Marilyn visats på youtube, och vad vi förstår är det många som tittar gång efter gång.

Vi har fått en del förfrågnongar och bud på henne, men det hade det varit värt i början av året, nu har vi lagt ner arbete och hittat en lösning, så nu satsar vi på att få henne klar för premie och tidigt kval, och hoppas få tillbaka kostnaderna. Vi är fortfarande öppna för förslag och en öppning som kan bli aktuell är också att sälja henne i andelar, och behålla några andelar själv.

Hur som helst är det kul att exteriören och hennes psyke tilltalat så många och utmärker henne. Fadersstammen är inte riktigt vad som efterfrågats på marknaden men då är det ännu roligare att hon har kunnat väckt sådant intresse, och ansetts som ett intressantare ämne än många andra. Kanske är Aldermarin underskattad? På det lilla stomaterialet han fått har han ju faktiskt lämnat Grei Sol, som också är godkänd för avel.

Hur som helst känns det bara bättre, och jag hoppas fortfarande att vi får möjlighet att betäcka om Tösen redan i år, och det kan finnas en lösning på det också, men anledningen till det håller jag ett tag på ännu.

Tänk vad magiskt det är med vår.......

Mvh Mia


En sådan här häst får man bara en gång i livet...

Jösses säger jag bara. Här är vi visserligen vana vid snälla hästar, men speciellt stadiga i huvudet och tåliga kan man inte direkt skryta med. Horsenality är ett ganska bra ord, och gisses vilken sådan Maran har!

Idag när jag var ute med hö i hagen, skakade jag plastsäcken ordentligt och la samtidigt upp den på ryggen på Maran. Hon rörde inte en fena medans jag tryckte till den prasslande säcken och formade den över hennes rygg. Hon bara åt.... efter ca en minut lyfte hon huvudet och vände sig mot ryggen, tog tag i säcken med tänderna och lyfte den av ryggen och la den bredvid sig, medans hon fortsatte äta. Maya hade redan svimmat, trots att det inte var hennes rygg.



I övrigt har vi en riktigt solig dag, och hoppas att snön och isen ska smälta!


/Mia

Våren närmar sig...

Vi har haft en skön helg, efter en ganska intensiv vecka. Nya jobbet innebär en del resande och tar tid att lära sig. Så helgerna behövs för återhämtning och avkoppling. Jag har ignorerat de smutsiga fönstren som nästan hindrar solen att leta sig igenom, och istället ägnat mig åt stallet.

Tösen är igång igen, och piggare än någonsin. Svår att rida och ännu svårare att köra... Man kunde ju tro att damen på ålderns höst skulle bli mer avslappnad, men hon är het som en kamin, och nästan slår i vagnen om hon inte får springa. Nacken är fortfarande ett bekymmer, och lite knakig i lederna men vi ska prova med en omgång nyponpulver igen, det har ju underlättat förr.

Maya och Marilyn är riktiga glädjeämnen! Maya hade ju oturen att både först bli sparkad och sedan trassla in sig med bakbenet i eltråden, och dra sönder sitt bakknä. Eventuellt får det bli en ny behandling med inflammationshämmande, men hon rör sig mycket bättre sedan hon fått på bakskorna igen, och är så positiv till all hantering och har blivit en underbar häst på alla vis.
Lilla "Maran" blir bara trevligare och trevligare. Hon har en del växtvärk och sover mycket, men växer jämnt och fint och blir bara mer lovande för varje dag. Fortsätter det så här får vi nog skicka henne på inkörning och våga investera lite i henne istället för att sälja. Mer lovande häst finns inte! Och med mer prispengar i kallblodsloppen, färre hästar på banorna och trenden blir att allt färre amatörer löser ut sina licenser, så vore det nästan ett rejält misstag att inte ta chansen. Vi får se... blir många pallar öl och Pommac att sälja i sommar för att få ihop till träningsavgifter hos proffs......
Hur som helst så har de bra amatörtränare som seriöst varit intresserade av Maran inte kunnat få sina hästar sålda, och har därför inte boxplatser.... men trots minskat köpintrese på marknaden generellt sett, så har vi haft över 1500 visningar på Marans annons, via youtube. Inte illa!

Den som lever får se... /Mia


Åhh vad jag är stolt!!!

I helgen har vi övat lastning och åkträning i transport med Marilyn. Och eftersom Tösen inte är den bästa att lära ut hur man lugnt och fint lastar sig i och ur samt reser utan att svettas och bli hysterisk, så fick Kellie rycka ut med den äran!

Idag gjorde vi elddopet........ Efter tre dagars lastträning, och en tur igår så åkte vi till Rättviks travbana för frysmärkning av Marilyn. Och gissa vad....... hästen lastar sig själv! Hon väntar otåligt på att Kellie ska gå på och sättas fast, och sedan följer husse henne upp på rampen och sedan bara går hon in till mig. Står som en prinsessa medans vi stänger och sätter fast henne. Inget krångel, inte det minsta svettig eller rädd, bara glad att det händer något. Och sedan står hon lika fint vid urlastning och tar små microsteg ut igen!

Och även om själva företelsen att klumpa ihop unga nervösa unghästar, de flesta nyss avskilda från sina mödrar på en ny plats där det alltid är stress av traktorer, andra fordon, hästar som ska in och ur stallen med sulkys, så gick det så bra.

Och bättre betyg än Maran fick kan man knappast få av....... självaste Sölve Bäck, unghästgiganten! Han har plockat fram och köpt in unghästar som presterat utöver det vanliga, och han gick ingång på Maran, där vi stod i kön in!!
Var den finaste kallblodsunghäst han sett, och med ben och kotor som slår det mesta i racerväg! Han hade köpt henne utan att blinka sa han, om det inte var ett fel....... Fel kön! Han vill bara ha hingstar i sitt stall. Men det värmde otroligt bra i hjärtat, och han har ju onekligen en mycket bra blick för tidiga och snabba unghästar som har det där extra!




Ha det! /Mia

Tidigare inlgg