Åhh...vad mycket kärlek det står i stallet!

Hur man någonsin ska ens kunna fundera över vad som händer den dag Sandra vuxit ur Piggelin, eller Tösen blir för "gammal" för att starta eller att sälja Elite om hon inte skulle vilja bli tävlingshäst, är helt omöjligt...
Undra vad vi ska göra med alla hästar egentligen... Det blir bara fler och fler och bara mer och mer att älska.

Tösen har varit så arg denna vecka... Pigge har fått åka transporten och inte hon. Igår surade hon när vi hade den dagliga stunden på gången och hängde läpp. När hon var klar vände hon om och gick och ställde sig vid utgången istället för att gå in i boxen. Hon skulle åka iväg till banan. Basta.

Pigge har fått "nya" fötter dvs Hasse är äntligen nöjd med hennes ben och hovställning fram, efter nästan ett och ett halvt års kämpande.. nu rör hon sig bra igen och nästan flyger fram. Såret på bakbenet har börjat läka och det smäller mindre i väggarna på nätterna. Troligen mest för att Sandra har funnit hästskötarformen och verkligen tar hand om henne på alla vis. När hon får sina bakben nattlindade hänger läppen en halvmeter ner mot golvet, för hon njuter så.

Allas vår Copy har fått flytta upp i beteshagen bredvid Tösen och Elite, tillsammans med Pigge. Nu är hon drottning som sagt. Flåset har blivit bättre efter allt spring med jättemagen,men halva dagarna går åt till att ropa på de andra och stå och hälsa över staketet. Och skrika... och lyfta på svansen och släppa några droppar. Och som på en given signal lyftes tre andra svansar och det skvalar ljudligt. Herregud... snart dyker det väl upp små gubbar i skyddsoveraller och ska undersöka varför marken i Bjursås surnat. Troligen av brunstförgiftning. Dessa ston!!
Och till på köpet då så ska ju inte dräktiga ston brunsta alls, men vissa gör det ändå. Som Copy.
Min nya bibel, "Att bli med föl" en fantastisk bok skriver av olika stuteriägare, har förklaringen till hennes beteende.. Copy lider av Nymfomani. Detta är inget skämt. Varför blir jag inte förvånad... ja, ni som läst om Copy och "ardennerhingsten"tidigare vet ju.

Kära Elite... vilken snäll häst. Och vilka ögon. Som en cockerspaniel. Eller som en skogstjärn.. Idag var inte Elite riktigt motiverad till att jobba med tömkörningen. Istället för att trilskas som de flesta andra unghästar som inte vill och istället, stanna, backa, resa sig eller hoppa undan så bara stannade hon. Och lyfte blicken mot skyn. Som ferdinand under sin korkek. Hon bara var. När jorden anropade Elite så suckade hon ljudligt och fäste blicken ännu längre bort. Hon hade värdsliga funderingar som var viktigare idag.
Det fick mig att tänka på den verkliga saga om Hyperion. Världens genom tiderna bästa galoppör. Han vann allt som gick att vinna, den modigaste och ärligaste häst världen skådat. Men också den snällaste. Minsta barn kunde sköta honom. Och så stod han i sin hage i timmar när han vilade och bara stirrade rakt ut i rymden med höjt huvud. Timme efter timme. Ingen vet någonsin vad han spanade efter. Vi får väl hoppas att Elite kan finna motivation till att springa när det blir dags.


Trots brunst så har Tösen tränat superbra. Hon ska nu starta på valborgsmässoafton på Gävle i lopp 2, med startnummer 10 dessvärre. Inget bra spår, och hon får knappast möjlighet till spets. Blir en tuff debut. Men vi får hoppas på samma överväxel som förra året, när Kellie kom hem. För nu kommer hon!! Gissa om det ska lyftas på svansar imorgon när den lilla rultan kommer. Värst är det ju för henne, förra gången blev hon så glad att det bara sprutade ur rumpan.. och vi fick tvätta och tvätta...den jätte tunga svansen sitter på en liten svansrotsstump som hon inte förmår att lyfta så högt...
Men apropå kärlek. Elina 4 år slår nog allt.
"Mor och far..."
"Ja, Elina?.."
"Nu när våren kommer och Kellie kommer tillbaks..."
"Ja, vad är det då?"
"Då kommer ni nog inte kunna träffa mig förrens till vintern då snön kommer tillbaka."
Gravallvarlig.
"Varför inte då då?" undrar mor...
"Jo, för jag ska sköta om Kellie varje dag, och ni ligger nog och sover när jag går på morgonen, och har nog somnat när jag kommer hem igen."

Så ska en slipsten dras! Det är kärlek det... hon kommer nog bli en alldeles riktigt rejäl hästtjej i framtiden.

God natt...

Ullis var är du?

Du ska inte tro att för att du varit snäll och ägnat en stackars gammal diva din tid, så skulle hon vara nöjd... det är just det som är grejen med divor... hon tyckte så mycket om att du var här och promenerade med henne... Så nu SKA du vara här och göra det.. basta!
Eftersom INGEN I HELA VÄRLDEN bryr sig om henne någonsin så blev hon lite extra gnäggig när Piggelin kom ut för att göra henne sällskap i hagen. Men när Pigge glad i hågen då kommer fram för att hälsa.. då vänder divan sig om för att sparka efter henne. Då går Pigge igen. Kanske inte så konstigt. Men då är det också fel!! Och bara just därför så backar divan rakt in i trästaketet och sparkar på det. Men det står kvar. Jaha.. plan B. Då lägger sig denna häst med jätte mage på sidan med hela sin tyngd så staketet viker sig... Nöjd går hästen därifrån. Kan någon förklara detta för mig??

Men hon lever i sin egen värld. I Copy land. Där är hon sin egen drottning. Så om hon får en liten hingst eller ett litet sto, så blir de antingen "Prince of Copyland" eller "Princess of Copyland"... Eller kanske "Son of a Bitch" ?
Nja..det där sista kanske inte låter så kul när ett lopp ska refereras...

I morse steg vi upp med tuppen och lastade Tösen och for till banan... Äntligen hade hon sina sommarskor på fötterna och kunde springa ordentligt igen! Oh vad härligt. Hon har fått en ny liten detalj på selen... som har ett så lustigt namn, (typiskt travsporten för jag skulle knappast kunna tänka mig en dressyrmänniska på tävling i världscupen säga:
"Snälla du ,kan du räcka mig skitlappen?" ) Jo, så heter den... skyddar kusken från det som kommer ur magen i full fart på en nervös häst, och gör även så att stona inte drar in så mycket luft i magen... kan orsaka både värk och livmoderinflammation.. Men för säkerhetsskull så inte Tösen ska känna sig förnedrad av detta hemska uttryck, så har jag döpt om den till "denlillafinalappensomärsåbraförmagen,mittlillahjärtegryn...seså findublirnunärlillamattesätterdenhär.." fick en del mysko blickar och några uppvända mungipor från de andra i stallet kan jag säga. Men som sagt vem fan bryr sig? låt dem glo... Både jag och min älskade man hängde dessutom över staketet för att höra efter om Tösen andades rätt när Kajsa körde... och hon var "lite väl laddad" som den lilla gulliga människan  uttryckte det... men klarade sig från att strypas... däremot så vart hon inte trött och begrep inte att vi skulle hem direkt. Laddade om i duschen och började skaka igen då hon trodde att hon "bara" hade värmt och skulle ut igen och springa... trots två snabba varv. Så Kajsa tyckte hon var startklar...

Så nu gäller det att hitta lopp. Jobbet resten av dagen ( och kvällen) måste ju göra sin plikt trots hästar, gick som en dans. Äntligen lite medvind... Pigge börjar bli bättre också och får omvårdnad av en påsklovsledig Sandra.

Ha det....! /Mia









En riktigt hästig påsk..

Vi var upp till banan med Tösen på skärtorsdagen, för ett snabbjobb. Hon är fortfarande vinterskodd men vi fick lite nya problem också. Tösen var på tok för pigg, rejält uppladdad redan hemma inför avresan och hann tömma hela magen innan det var dags för värmning. Vi glömde sitsen till sulkyn hemma och fick låna en vagn på banan. Den var för kort i skalmarna och tryckte därför in i sidan på Tösen som bara ville springa snabbare och snabbare... Stackas Hasse fick hålla och hålla och Tösen blev bara starkare... När Hasse höll emot i tömmen så vek hon ner huvudet eftersom hon är okäkad så kan hon i princip röra sig hur hon vill. Trodde vi... Hästen har ju fått halsmuskler som en Belgian Blue... och när hon pressade ner huvudet mot halsen så ströp hon luftvägarna och var på väg att kväva sig själv!
Detta är ett fenomen som vissa hästar( ofta kallblod med korta och kraftiga halsar) drabbas av och oftast för att det ligger på och är heta. Om nu Tösen gjorde detta för att hon ville bli kvitt vagnen eller för att hon är grymt laddad och alldeles på tok för stark för sitt bästa återstår att se... Vi ska testa igen. Alternativ finns iform av speciell utrustning men den är inte helt okomplicerad och vi vill helst inte använda sådan. Suck! Varför drabbas inte jag av abnormt starka muskler och hög ämnesomsättning i min kropp?Jaja...

Det var häst nummer ett.. häst nummer två med konstig utveckling ägnar sig åt akrobatik... när Piggelin vaknar på natten för en liten "nattmacka" och den inte finns där så blir hon så ARG... då ska hela världen höra henne, och hon tar sats för fulla ben och laddar sparkar högt upp på väggen. Gärna med bägge benen på än gång... Men si häromdagen var hon nog inte riktigt uppvärmd för då råkade hon nämligen med konststycket att bara ladda det ena benet och ha det andra i vägen... med andra ord så sparkade hon sig själv med full kraft på kotan på ena bakbenet, som nu är rejält svullet och sårigt. Ingen ridning där inte... Varför?? så j-a dumt!!!
Häst nummer tre, hon fick en extra hästskötare i helgen! Ullis kom på besök och hjälpte till. Det borstades och ryktades och promenerades... så nu är divalaterna framme igen. Hon gnäggar och ropar så fort hon ser någon röra sig. Och det är inte efter de andra hästarna utan för att få uppmärksamhet. Vaknade hon också en morgon och pillade lite på ryktstenen, men när den inte kliade hennes lilla rygg därför att människan som brukar hålla i den fortfarande ( klockan tre på natten) befann sig på övervåningen i sin säng blev hon så förbannad att ena väggskivan rök...
Ja, det är helt enkelt inte lätt att vara vackrast, och bäst i hela världen.

Häst nummer fyra hon bara växer och växer... Är redan nu större än Copy och växer nog en bra bit över 1.60 cm i mankhöjd. Tur vi har en stor transport...  Vi har börjat tömköra och husse går bredvid och matte bakom. Ibland måste Elite vända sig om och titta på mig och undra varför jag går där bakom med de konstiga snörena.. Men, men alla stora flickor här går ju med sele så hon bara gör likadant... Numera tv'ärnitar hon på gången när vi kommer in, för att få stå där först... det ska borstas, ryktas och gosas...  När hennes stund är över, suckar hon ljudligt och dramatiskt så vi ska förstå att hon inte är helt nöjd med att behöva lämna plats för någon annan.

Kul är att Ullis tog så fina bilder, som vi väntar på att få mejlade... gör sig nog fint här på bloggen... för övrigt har vi lagat hagar, mockat sådant som kommer fram under snön i hagarna och förebreder oss inför Copys nedkomst... Har vi lite flyt nu så kommer ett annat sto hit med sitt föl under sommaren, så det får leka ihop de små...

Ha det... Majsan hälsar...orkar inte riktigt..hon har fått en abnormt stor mage, som troligen inte innehåller några gulliga kattungar utan möjligen en otäck tumör... Hon verkar ivarje fall inte lida även om den ser tung ut att bära på. Hon ska få några dagar till innan vi kanske måste ta ett besök hos vetrinären. Kan ju vara luft också...

Våren är här!

Nu går det som tåget med allting. Copy växer och växer om magen, och har börjat visat tecken på att mjölkproduktionen snart rullar igång. Lite tidigt tycker vi, men eftersom hon är så stor så kanske hon kommer att föla tidigare också än beräknat den 7:e juni. Vetrinären kommer snart hit för vaccination och ett ultraljud för att försäkra oss om att allt verkar gå bra hitills. Hon pratar och kelar och vill bli kliad med ryktstenen.

Piggelin har haft sin första riktiga brunst sen hon kom hit. Och har blivit kär... I Elite! Elite som också är sto och som är alldeles för liten för att förstå vad hon menar när Pigge  lyfter på svansen och backar in rumpan mot henne, tycker ändå att det är mysigt att ha en kompis till. Hon biter henne lekfullt i knäna och springer runt för att få ta en kapplöpning. Pigge och Elite har också fått lite extra B-vitmin för att underlätta pälslossningen... och det har gett resultat. De glänser och myser...
Tösen har fått sitt första banjobb. VI var upp i veckan och hon fick ett snabbjobb ihop med Kajsas gäng. Kul!! Hon har dock lite lite fart ännu i benen, och är också hämmad av brodd och snösulor för att komma till sin rätt, men oj vad kul hon hade ändå! Kajsa har för ägares räkning köpt en fin kallblodshingst på 5- år, som var med och sprang. En riktig goding. Han blev naturligtvis kär och pratade högljutt i stallet med Tösen. Som nosade tillbaka och fattade ingenting. Det blir nog insemination där den dagen det är dags...  Men det började bra, ÄNTLIGEN fick hon gå på och åka i sitt nya släp! Gissa om hon var mallig. Efter ha tagit en provtur dagen innan och snopet kommit hem igen, var det nu en mycket laddad Tösen som rusade ur transporten med förväntningar som orsakade både svett och stress, men ändå på ett bra sätt. Hon rusade runt stallplanen med mig i släp, utan att trampa ner mig och naturligtvis med sitt karaktäristiska sätt att skruva på huvudet i cirklar, som hon alltid gör när hon är glad. Som för att visa världen "HÄR ÄR JAG IGEN" och hon klev in i stallet som om det var en värdslig sak.

Hasse bula aktersmula undrade strängt vad det var för fel på selen, när han skulle spänna bukgjorden ( som vi inte använt på ett halvår) och om jag slarvat bort någon del. Nejdå, men ca 40 kg mer gör ganska många hål extra att spänna upp...
När vi skulle hem igen så ville ju inte Tösen åka. Men det gick bra ändå med lite bestämdhet. Däremot när jag lastade ur henne, så vände hon och gick in i transporten igen... Suck.
Dagen etter var hon lite tunnare igen om hullet, men med det nya krafftfodret som vi då efter snabbjobb ökar på i givan, så tog hon snabbt igen sig. (Nästan lite rund...)

Elite växer och påminner mig om barn i sexårsåldern som ibland växer så fort att deras tröjarmar och byxben vips blir för korta. Så ser hon ut nu. Hon växer och växer och ser lite ut som en älgkalv som kliver fram på ostadiga långa ben. Men som hon blänker... trots vinterpälsen som sitter delvis kvar. Det ska borstas och pysslas. Nu går hon på promenad iklädd huvudlag ( med bett i munnen) och en tömselningsgjord om buken. Snart är det dags för tömkörning. Vi måste bara bli av med lite mera snö i hagarna och på ridbanan, för att kunna börja på inhägnat område. Hon påminner iblnd lite om en bergsget. Hon älskar nämligen att klättra på alting. Små kullar, stora stenar och våra stenrös. Lite skrapsår har det blvit men annars är hon riktigt fräsch. Undrar bara hur stor hon slutligen blir...

Ha det! /Mia