Tillbaka i vagn

Predda har nu vilat från vagn sen hans sista start på Romme. Ridit lite försiktigt och senaste passet kändes han fräsch i kroppen, även om han var motvillig att gå hemifrån. 
Och när man kan läsa sin häst, kan man också få lite facit kring det som snurrar i våra huvuden. 
Predda har gått i vagn sen han var liten kolt, och när han inte mått bra har han haft en hetsig attityd. 
Här har han lärt sig genom att bli skolkörd, vad vi förväntar oss av honom, och även om en travhäst ska vilja framåt, så är det inte samma sak som att rusa planlöst. Utan två saker är en grundregel här, alla hästar ska kunna stå still i vagn, och vi rusar inte iväg mot handen när vi vänder upp, utan nosen ska vara framåt och varje steg ska vara kontrollerat, gärna med framåtbjudning. Detta för att undvika olyckor och onödiga felsteg som leder till skador. Det är ingen skitsak att dra en vagn i våra backar, och hästarna behöver balans, styrka och vara rejält uppvärmda, inte svettiga av stress 😉 
 
Predda signalerade redan före att han var lite oroad och framförallt obekväm. Hästar tänker bakåt, vilket gör att hans senaste minne i vagn, inte var positivt. Han behövde gå in och kissa en extra gång, misstog benskydden för transportskydd (?) och lyfte på benen rejält, så där som de gör när man lindar skyddsbandage, inte träningsbandage. Redan där förstod man att han inte var i nuet. Hästar är skärpta vanedjur och kan våra minsta rörelser, det går liksom inte att lura dem, men här lurade han sig själv. 
Efter en extra kiss, vägrade han sonika att kliva ur boxen.... Kändes tryggast att stanna där. 
Efter lite bestämd övertalning, så kunde vi sela. Då började han vagga när gjorden skulle spännas och blåste upp sig som en ballong. Efter att ha stått med lös gjord ett tag, gick det bättre. Självförtroendet och kanske förtroendet för oss (?) har fått sig en törn. 
Mycket riktigt var alla innötta kunskaper som bortblåsta, och istället för ett motionspass, blev det ett skolpass för att upprepa de två reglerna. Om och om igen.... 
Efteråt var han trots allt nöjd, kände sig nog betydligt bekvämare och tryggare med ramarna, och att gjorden inte snördes åt. 
Avmaskad efteråt och nu hoppas vi snart att magen ska bli balanserad igen, tills dess kör vi ett jobb i veckan med vagn, och två ridpass. Sen får vi se om formen kommer tillbaka. 
Vi kan iallafall konstatera att allt det jobb som lagts ner av Marina & Birgitta har hjälpt enormt. Han har nu haft samma skor på sen i månadsskiftet, vilket måste vara nytt rekord. Och det handlar om benställningen och att han är frisk i sin rygg. Vi kommer inte köra några fler lopp barfota, men väldigt gärna låta honom gå skolös hemma, när förutsättningarna tillåter. KG Holgersson "Holger" som vi gärna lyssnar på, har beskrivit det som vi upplevt efter 5 starter barfota, i en artikel i Travronden. Det ska inte förväxlas med att hästen lever barfota, utan just tävla. 
 
 
 
 
Han  är iallafall grymt nöjd med sin box.... Vilar gärna i Kellies hörna, och går mellan sina fönster för att spana. 
 
❤️❤️❤️
 
 
 
 
 

Äntligen är boxen klar...

Hasse har byggt ihop Kellies och Preddas innebox till en. Nästan 25 kvm med 2 fönster och tre taklampor, ljust och luftigt. Märktes direkt när vi fick bort mellanväggen och den understa brädan som var möglig, att luften blir bättre. Tomma utrymmen dammar lätt, och särskilt en hög gallervägg. Nu blir det lätt att sopa av taket och väggarna och även ingången blev bredare. 
Predda var lite förrvirrad först, men han vänjer sig nog snart. Ny krubba och höhäck ska upp, då han ratar så mkt hö i onödan och det blir lättare att hålla rent. 
Han kändes mkt finare i ridningen i veckan, men är fortfarande lite tjurig. Hemåt går det undan så jag tror att Marans  flytt tagit honom hårt, och han blir orolig som flockledare. Han är väldigt mån om Tösen, som blir allt sämre i sina leder tyvärr. 
 

Inget krut alls

Predda har fått ta igen sig efter loppet, och igår tog vi en ridtur. Han känns ren och fin i benen men har tunnat ur och det finns inget sting i honom alls. Han knatade på utan någon som helst bjudning eller intresse, så formen sitter inte i. 
 
Vi har nu påbörjat behandling med Colofor igen, och även ökat på fodret. Tyvärr äter han för lite hö, då det gröna gräset lockar mer, trots att näringen där sviker. Avmaskning blir det till veckan, och sen får vi se hur vi går vidare.
pälssättning är på gång, och vi vet jag att det tar på hans humör. Men jag vill gärna se hull och en härlig hals samt rund och fin bakdel. Men det gick fort Utför. Vi sätter in extra magnesium också. 
 
Tyvärr har inte hovarna tagit påfrestningen från loppen väl, och hovarna vill växa konväxt på utsidan, och utflutna / konkava på insidan, konsulterat hovslagaren som säger att det rör sig om felbelastning på hoven. Det är ju stor skillnad på hur han använder hoven i vardagen och i lopp i höga farter. 
 
Planen var att få två lopp till för säsongen så han var med förbredd inför nästa, men som det är i dagsläget och som han bromsade i sista loppet, så får vi helt enkelt avvakta. 
 
Nu har man ju också klubbat igenom barfotaförbud på landets samtliga banor december- februari och för tvååringar. Även plastning kommer att räknas som beslag, dvs en sko. Men exakt var gränsen går, menar de plastad sko / sula eller bara en limmad kant, är inte klarlagt ännu. Tidigare var ju en söm det som räknades, men alltså inte nu. 
Och vi får ju se om Predda fortsatt kan gå med skor eller om han får känning av sömmen igen. 
Bäst vore väl att han får gå barfota med boots i vinterträning, och fortsätta med biotinet, och kanske bara skos till lopp i framtiden. Vi får väl fråga om inte Marina ska uppfinna en Shings som går att sömma? Ingenting går upp emot schvunget i Shings, och det vore nog en dröm för hästarnas knä med en sula av samma uppbyggnad som gick att sömma fast för användning i lopp. 
 
Tack och lov har det börjat bli fokus på banornas beskaffenhet, banmästarnas kompetens och vilka som faktiskt sätter hästarnas bästa först och som mål. Men det är många banor kvar som har lång väg att gå. 
Axevallas banpersonal sa upp sig, kände sig överkörda och troligen stötta då ledningen ringde in akut hjälp inför V75 från Halmstad, för att de aktiva gav tummen ner för banunderlaget och man blev rädd för att inte få fulla lopp. 
Och hästarna är de stora sportsmännen här, deras bästa ska alltid vara i första rummet. 
 
Maran har vi stora förväntningar på nu! Efter hon blev av med sin mjölktandsbit i munnen så har hon gått banjobb och det felfritt. Med den grundträning hon har så blir det lite puts av Christina och sen kval. Vore fantastiskt för oss som uppfödare om vi nu ska få ut vår första till start.
Greta sköter sig utmärkt i tömkörningen och är snart dags för vagn. 
 
 
Här är några av mina andra pojkar på väg mot ett stort mål i livet, licens inom motorsporten. 
Texas ser lika förväntansfull ut han som sin pappa var. Grattis Fredrik, trots allt motorhaveri och andra bekymmer, så löste det sig Med lånebil. 
Så underbart när man kan dela sina intressen. 
 
 
 

Nu går hjärnan på högvarv.

 
Jag kan liksom inte bli besviken på den här hästen, för han fascinerar mig för mycket. Snarare tror jag att han är besviken på oss, som inte förstår när han så tydligt försöker berätta för oss. 
 
Jag har egentligen några olika funderingar, men de börjar faktiskt gå ihop till två olika, kanske slutligen till en. 
* Det första är ryggmuskulaturen, den lilla karp som återkommer med värme, gissningsvis beroende på överbelastad lever. Eftersom det är vad mananalysen visar ( även om veterinärens prover inte påvisar något tecken på sjukdom / skada på lever eller någonting annat som kan ses på blodprov) och han faktiskt upprepat blir sämre när vi slutar med Coloforen så tror vi det är det största bekymret. Störningar uppstår i lever- meridianen som går via höger ryggmuskulatur och ner i benet, om jag greppat detta rätt. 
Vilket leder oss till punkt två .
* Hasen. Han hade en reaktion på insidan av hasen dubbelsidigt, precis under den stora leden, där det kändes svampigt och mjukt, gissar att det är ett korsband eller något fäste som går där? Ingen värme dock. 
I övrigt kändes han fin i knän bak och fram, han visar ju annars tydligt om han har ont där genom att sparka, men nu fick jag massera mjukdelarna runt knäskålen och lägga gröngröt på leden och han njöt. 
En liten reaktion i form av en galla höger kota fram, och något tjock i fästena på baksidan av kotorna bägge bak. 
Detta tror jag ligger bakom hans såliga bakaktion igår. 
 
Ingen häst blir oberörd, inga elitidrottare heller, under tävlingssäsong, men mindr skador i vävnad reparerar kroppen själv, och vi hjälper till med våra "snälla" produkter från bla Alyose, jag har nu även köpt in kylspray från Dr. schaette, arnika och pepparmynta är de verksamma substanserna i den. 
 
Men nu kommer vi till det som jag funderar lite mer över.... Vissa som sett loppet igår, kan möjligen tycka att Predda gjort sitt,  för att han slog i handbromsen när Per styrde ut honom ett spår. Hästen vill inte mer. 
Det tror inte jag. För han blur överlycklig över att få åka och tävla, men något sitter i hans minne. 
Vi har hört det förut, att han bromsar eller vägrar ta styrning ut från innerspår. Att han vill gå kvar i rygg. 
Igår fick han en rygg att gå i även på ytterspår, Per gjorde en styrning enligt skolboken, bara gled ut, ( han är garanterat en blivande stjärnkusk. ) men hästen  släppte taget bara och bromsade. Ordentligt. En så pass rutinerad häst vet troligen att man går ut för att man ska gasa rejält. Och varför ville han inte det? Han älskar ju att få springa, och har inte bromsat tidigare detta år. 
 
Vi bytte gjord till selen igår. En av de första åtgärder vi gjorde då vi såg hur känslig han är när man drar gjorden, spänner ut sig rejält, vilket tyder på att någon dragit den för hårt tidigare, så skaffade vi honom en tryckutjämnande gjord. Men förra gången på Solvalla så skavde den lite eftersom den är bredare, på de insektsbett han har under magen, och det irriterade honom. Så vi bytte till en vanlig bukgjord igår för att kunna sätta på ett fårskinn runt. 
Och vi var väldigt fundersamma på hur löst/ hårt vi skulle spänna. Nackdelen med selar i syntet är att de är väldigt stel i remmarna och de är väldigt stumma vilket gör att de är hårda att dra i och känslan för "lagom" försvinner. 
 
Eftersom han spänner ut sig rejält så händer det att gjorden hänger löst efter en stund och då kan selen röra sig lite, vilket också kan störa honom. Så vi valde ett hål extra, fårskinnet sitter ju emellan, och kanske blev det fel. 
 
Men.... Tänk om det faktiskt är så att han har fått dåligt med luft i samband med att han ska gå ut på upploppet för att ta i pga en gjord som suttit för hårt och att han inte fått tillräckligt med luft? Är inte det anledning nog för att bli orolig att det ska hända igen? Hm. 
 
 
Tänk matte tänk.... 😉😳😜
 

Hm...

 
predda var fin i värmningen och gjorde en mycket bra start efter 3 omstarter. 
Det är alltid svårt att stå vid sargen för man ser dåligt. Men kusken berättade att han gick bra ända till han styrde ut honom i en lucka halva varvet kvar drygt, och då la han i bromsen. sen tog han i 150 meter före mål och släppte precis före mållinjen till en 8: e plats. Han gick med skor runt om idag och allt var normat i puls och knappt trött.
som han var senaste borde han ha vunnit idag om allt var som då. 
Men efter att ha sett loppet i arkivet så ser jag direkt felet. Han släpper höger bakben och travar inte bra bak, det går orytmiskt och slängigt i svängarna. Rumpan är sänkt på höger sida och svansen piskar. 
Jag var rädd för detta, eftersom vi fick slut på Colofor för två veckor sedan ca. Han blev ganska direkt varm över ryggen på samma ställe som tidigare, och jag ville nog inte riktigt tro så mycket på ett homeopatiskt medel och en mananalys som vi borde gjort. 
Jag tror inte att skorna störde honom eftersom han travade så här tidigare emellanåt innan han kom till oss, och då barfota i lopp. Däremot OM han skulle fortsätta med det så kommer han bli sned igen, så nu måste vi backa lite.
 
en riktigt bra kusk, vill gärna ha honom fler gånger, och att han inte reagerar beror ju på att han inte känner hästen, och många hästar travar på det här viset, men vi nöjer oss inte med det. 
 
Så... Jag hoppas trots allt att det inte sitter i huvudet, svårt att säga för de andar loppen har han inte bromsat i, inte travat orytmiskt, men och andra sidan inte fått någon placering. 
 

Hästar och hästar

Nu har Maran lämnat oss, och åkt till sin nya tränare & leasingtagare Christina Erlandsson. 
Vi är riktigt glada över detta samarbete, och vem vet... Kanske det blir fler Sjelfbo hästar i det stallet så småningom 😉 
eftersom de hade ut både veterinär, tandläkare och kiropraktor till stallets alla hästar, så fick Maran sig en genomgång direkt. Och det hittades två vassa bitar av en mjölktand som satt illa till i munnen, troligen blivit kvar efter att de drogs ut i december. Inte undra på att hon varit less. Hur underligt det en låter, så stör det hästens balans när den ska trava, om inte käken fungerar som den ska. Huvudet väger en hel del, och är en viktig del i balanseringen. nöjd och glad att fått bort dem, så har hon gått ett lysande jobb, och frivilligt tagit bettet i munnen, ngt som vi varit bekymrade över. Återigen, man kan aldrig vara för nogrann. Vi borde ha tagit en extra koll trots att hon redan fått två undersökningar på ett år. 
Så nu ser vi fram emot spänning på kval och sedan start. 
 
Och..tada.... Efter 1,5 månader med Keratex och vitaminblandningen med Biotin så går det nu att sko Predda bak! 
Hasse har till en början sömmat fast en barfotasula på 8 mm, för att låsa hoven minimalt. 
Han är som en dröm att rida, och vi har haft en härlig helg. Trots lite skratt åt den tokiga " mössan" som han skakade loss öronen ur en bit. 😂 
 
 
I söndags var jag på Täby Galopp och hälsade på min andelshäst Typhoon Season. Han har inte varit rikrigt kry, så vi håller tummarna för honom och att de hittar problemet. 
 
Efter det var det föreläsning med Göran Sandh på Täbykliniken. 
 
 
Och därefter blev det föreläsning med Börje Wetterlind, om hästens hovar och beslag. Och olika underlag. 
Efteråt fick vi en pratstund om Predda, och han berättade att det är ett vanligt förekommande problem bland fullbloden med tunna hovväggar och ytliga nerver i hoven. Så han var väldigt säker på att Predda har just ytliga nerver och känt av sömtryck genom den tunna hovväggen. Så han tyckte vi gjort rätt, även om han kunde upplyst om att vi borde plastat hoven från början då den typen av hov inte klarar av dagens farter och underlag, men också att limma på en sko är det bästa om det går, men få hovslagare klarar av att göra det riktigt, och det låser ju hoven tyvärr. Men ska man sko, ska man hålla sig till samma tillverkare för att sömhållen ska vara lika, och man måst också anpassa sko för underlag. 
Men han var mycket nogrann med att poängtera att endast Biotin är det tillskott som fungerar, och långt ifrån alla tillverkare säljer "bra" biotin. 
 
 
Därefter åkte vi till Eva Sjunnesson, fullblodsuppfödare. Som visade sin gård och berättade om bla 1-åringsauktioner. Riktigt  trevligt, och många fina hästar. 
 
 
 
 
Och sist men inte minst, Predda startar på Romme på lördag. Lopp 7, spår 4 med ny kusk, som vi hoppas på.
lyckas vi klura ut balansen tror jag han har chans att vinna denna gång! 
Banan har varit lös och slirig, men nu ska det vräka ner regn, så vi får se om den blir hård. 
Barfotasulorna fram förra gången gjorde att han gled lite för mkt, och fick träningsvärk i armbågsmuskulaturen. 
Så en lätt sko fram, och sen får vi se om vi kan bygga upp hoven bak utan sko, eller lägga på en liten tåsko under loppet. 
Men tror barfota ska fungera bra.