Rena rama vårvädret ute. Maran sköter sig bra i Hudiksvall och gick sitt första banjobb i torsdags. Lite ofokuserad och tittig men så småningom fick hon till det. Travar bra hälsar Caroline. 

Predda har fått sina hovar fixade, och det är verkligen viktigt för honom. Han har fått en sko utan tåkappa på vänster bak, som är lite tyngre än de vanliga travskorna. Duktiga K-G Holgersson är mkt kritisk mot barfotakörandet, och skriver på sin hemsida vilket slitage det ger, och särskilt i kombination med sned häst. Precis som vi varit inne på. Så en välverkad tå, och rätt skor är viktigt för Predda om han ska kunna springa rätt.

Träningen ger resultat och så var equiterapeuten Li här i torsdags och gick igenom honom. Extra roligt är det ju att hon känner hästen sen tidigare, och var lika entusiastisk som vi över honom. Hon kunde konstatera att han är lite stel i vänster bog och bakben, det benet som han var överansträngd i när han kom. Vi fick också bekräftat att han har en speciell snedhet i ryggen, men att den faktiskt är bättre nu än tidigare. 

Hon hade varit på en föreläsning om just den typen av snedhet, där man tror att det delvis beror på njurarnas placering, och eventuella samband med problem där. Det stämmer ju med den reflektion vi gjort, när han kom och hade svårt med att kissa, sköt rygg som en hund och blir stel om han blir kall över detta området där njurarna är placerade.

 

Men med den träning han fått, bygga upp sina muskler rakt, i skritt och lära sig att ta i på rätt sätt, så går det över förväntan! Idag var han helt rak under hela jobbet, då jag skrittade honom i vagn, tre intervaller på totalt 9 km. 
Och han har nu varit här i 6 månader, så han ligger lite före mot vad vi hoppats på i utvecklingen. 
Hasse fick lära sig några kompletterande stretchövningar för sidan på honom också. 
Nu väntar vi på att han ska fälla vinterpälsen, och slippa se ut som en björn. 

Kellie är lite snurvlig och rosslig, och jag misstänker pollen i luften. Blev alldeles andfådd efter att ha rullat sig lite.