Alla vi travmänniskor är väl som storfiskare egentligen. Vi har alltid hugg. Och det var så nära... Och för varje gång vi berättar så blir "fisken" lite större.

 

Och idag imponerade Maran igen. Hon går från klarhet till klarhet och Hasse har lagt ner mycket arbete sista veckorna på horsemanship. Hon har blivit nästintill odräglig för mig att hantera, och det måste bli bättre. Hon börjar ta till sig hanteringen, och det är mest sin mamma hon nu vägrar att respektera. Om Tösen hade varit dräktig tror jag det hade varit annorlunda.Nu låter hon henne hållas.

 

Men när det gäller träningen, kan jag helt uppriktigt och med mina partiska ögon såklart konstatera, att jag aldrig sett en bättre nybliven tvååring. Hon skulle lätta trava ifrån Maya, varmblod och fyraåring, om hon fick. Hon har ett så vägvinnande och reglerbart steg, och är lätt som en fjäder trots sin styrka. Det allra bästa från bägge sina föräldrar. Idag fick hon dessutom sällskap, i rygg på Hasse dök det upp en pensionerad herre (fast det vet han inte om) med rockard bakom, samt ett sällskap med ryttare. Dessa bägge hängde på Maran, som klarade av den händelsen med bravur. I uppförsbacken bad Hasse kusken att köra om så han fick testa rygg, och det gick suveränt. En häst hon aldrig sett förr, och en i rygg.

 

Travaren i fråga, ett kallblod, är en rejäl herre med mycket muskelmassa, har tjänat en del, och har gått hyfsade tider. Han tände till rejält, och hon fick mycket att hålla i. Maran bara längde steget och hade lätt kunnat kliva om!!

 

Frågan är ju nu om vi ska orka detta, det krävs mycket banjobb och sedan långa tävlingsdagar. Eller om vi ska försöka oss på ett samarbete med någon annan tränare, eller i sälja efter premie. Jag tror inte man får en sådan här häst igen, iallafall inte som egen uppfödning. Men inget är vunnet om man inte orkar med själva loppet, så att säga.

 

Och Tösen, vilket avelssto! Hur kan man låta bli att försöka betäcka henne igen?

 

Och så älskade Maya Mystica. Som älskar att träna. Hon blir tokig av avundsjuka när Hasse selar Maran, och när det är "hennes" träningsdag får alla andra veta det. Då har hon företrädelserätt till allt. Hela dagen.

 

Men om hennes kapacitet räcker till, är fortfarande tveksamt. Men det känns bra när hästen vill göra det hon är ämnad för.

 

Trevlig söndag, Mia.