Och det blev en stunds arbete. Pigge och Sandra jobbade med longering på ridbanan, och vem som longerade vem var till en början lite oklart, men sedan fick Sandra riktigt bra kläm på det hela.

Vi har skaffat ett nytt hjälpmedel till longeringen, som innebär att man fäster en rem bakom rumpan som är kopplat till inspänningstyglar. På så vis får de med sig bakbenen och jobbar med dem under sig.

Detta fick Tösen pröva häromdagen och det var riktigt spännande. Mest kanske för att luddet som sitter runt bakremmen är i en jättesnygg kornblå färg... Maya som älskar bling-bling var helt salig. Och det var Tösen som fick ha den på sig...
Så när Pigge stod på gången, och Sandra klädde på henne grejerna, så hämtade jag inspänningmojängen... Och då hände en massa saker samtidigt. Tösen blir helt galen av svartsjuka nämligen. Okej att Sandra håller på med Pigge, men när matte hämtar min nya fina blåa inspänningsmojäng, så BARA MÅSTE HON JU KOMMA IN TILL MIG MED DEN! (Och inte till den lilla gråa fisen.)
Därför ger hon upp ett skrik samtidigt som hon försöker bita Pigge och pussa på mig... kanske kommer matte på bättre tankar då. Det var väldigt konstigt att få en blöt puss med bakåtstrukna öron,samtidigt som hästen skriker i mitt öra av ren ångest eller ilska.... Hm.

Här pussas det för jämnan...

Hallå här, hur är läget?

Här går det som en vals..

Lägg märkte till dom grymma moon-bootsen... Hur kan de ha hamnat i stallet?

Fina lilla tjejen...

Ha det/Mia