Igår var vi och besökte ett helt hav av dalmatinervalpar. Vart vi än vände oss, så fanns de där. Och när man satte sig i gräset, så helt plötsligt spetsades ett par öron, och en liten rultig vit sak med bruna eller svarta prickar, styrde kosan rakt upp i knät. Och kom en kom alla...... Fyra pussande prickhundar samtidigt, så blev man ganska kär.
Tiken i fråga hade fått inte mindre än 14 (!) valpar, men en dog vid födseln. En hade blivit såld, och kvar vara bara tolv... Tolv kramgoa, vackra, glada och busiga valpar, med en matte som var alldeles färdig. Tänk själv att varje dag lyfta ut alla valparna från lägenheten från tredje våningen, ner i hagen på gräset. Och in igen... Och alla ska vägas, vaccineras, hörseltestas, matas osv.

Eftersom också rasföreningen bara aviserar valpar från en "riktig" uppfödare så blir en helt vanlig glad hundägare ganska övergiven bland annonserna från kennlarna, trots stamtavla, vetrinär intyg etc.
Vi kom överens om att hur underbara dessa än var, och hur mkt billigare de än är pga att hon inte kan behålla alla dessa, börjar redan bli akut, så är dalmatinern än för stor ras för oss. Den kan bli ganska stark och ganska energisk, och har en svans som piskar som ett propellerblad...... Och efter att ha släpats både hit och dit av Tösen, vore det trevligt att få känna sig som en stolt ledsagare någon gång.

Och efter moget övervägande, och en viss kritik om hur dåligt en kinesisk "naken" nakenhund skulle trivas i vårt antarktisl-iknande landskap, så inser vi att det vore nog ganska själviskt av oss. Men........ som av en händelse så finns det en liten underbar Chinese crested Powder Puff, dvs med päls...... som är otroligt lik den nakna, och vi smalt direkt........ Denna lilla kille söker ett nytt hem, och är mkt tåligare än sina nakna syskon. Så till helgen bär det av till Kinesland och titta på puffar och nakna kineser. Han är ännu inte färdigutvecklad, och kommer få lång härlig päls, som måste borstas varje dag. Det du Sandra!





Ha det!/ Mia