Det bästa med julen är att få vara ledig. Man har liksom klarat av första halvlek. Och får ta en välbehövlig paus efter att ha klarat av den mörka delen. När det är dags att återgå till vardagen så är det i allafall mot ljusare tider.

I stallet börjar det bli dags att återuppta träning inför kommande säsong, och det behövs. Vilan har gjort sitt och Tösen har blivit ett år äldre sedan förra gången. Fast det märks inte. Som vanligt. Vi är just nu inne i 4-års trotsperioden, då hon säger: "Jag hör vad du säger, och just därför tänker jag inte göra som DU vill."
Man får helt enkelt  leka tvärtom-leken. Tur att man haft tre barn att öva på.Nu är ju inte heller Tösen 4 år utan snart 9. Det hade ju varit bra att ha en vuxen häst som förebild till småttingarna när de kommer, men jag kan inte komma på en ända lämplig i vårat stall. Förutom Tösens damp/småbarnsfasoner så har vi ju den lilla gråa. Men hon har nog aldrig fått någon uppfostran från den hästiga sidan heller. Så hon har ingen aning om hur man för sig i flock.

När det gäller vår riktiga "mamma" i stallet, så tror jag inte hon har tid heller. Hon skrider fram med sin jätte mage,med en värdighet som skulle få kungahuset att blekna. Tänk om alla havande kunde föra sig med en sådan självklarhet som hon. Världen är hennes. Hon är medelpunkten och är så upptagen med sig själv att hon kan få en hel dag i hagen att gå, helt ensam. Och för att vara riktigt säker på att vi ska sköta om henne rätt, så smäller hon ena frambenet i stallgolvet när hon kliver in, och säger "Basta!" Då kan man liksom inte missa hennes divalater. Såg nyligen en reklamsnutt för kommande säsongen med Körslaget. Där tronar Gry Forsell i en jättelik arena ikädd vit särk och lagerkrona som Julius Ceasar. Det får mig osökt att tänka på Copy. Så att tro att hon skulle ta sig an några slynglar nu och uppfostra, det kan vi nog glömma.

Hasse snickrar på med det nya stallet, som kommer innehålla två uteboxar så småningom.
Så länge inga jätte vinster brakar in på kontot, dvs från skrapade trisslotter eller liknande så ser planen ut så. Om turen står oss bi kanske vi kan fundera på något mer anpassat för oss, men det lär nog dröja.

Men i år är vi alla fall trendiga med julklapparna. Och tänk så nöjd Reinfeldt ska bli. Vi ger bort en upplevelse till våra barn. En som troligen räcker i flera år.Och inte nog med det.... dessa är svensk producerade också!
 
Vi hoppas så klart att de ska få vara med och uppleva det vi fick i år med vår Tösen. Det lever man länge på..
I övrigt saknas oss några barn under julen. Det har inte minst Misse uppmärksammat. Hon brukar aldrig lämna brasan som hon bestämt ser till att vi tänder, i tid och i otid för hennes skull. Men hon har i flera dagar spelat martyr, och ligger i ett kallt sovrum. För Sandra är inte hemma. Inatt fick vi dock ett annat större barn hemma, men se det dög inte. Då blev hon tvungen att vakta på honom, och skydda Sandras rum. Hon lämnade inte övervåningen förens han kom ner till frukost. 
Vilket var lite besvärligt då hon ju skulle se till att vi skötte våra vanliga morgonbestyr enligt hennes schema. Det löste hon med att sätta sig halvägs i trappan, då hon kunde ha uppsikt åt alla håll.

Ha en riktigt skön Jul / vid tangenterna Mia och Majsan. (tyvärr... för den senare)