Nu var det jul igen...
Det bästa med julen är att få vara ledig. Man har liksom klarat av första halvlek. Och får ta en välbehövlig paus efter att ha klarat av den mörka delen. När det är dags att återgå till vardagen så är det i allafall mot ljusare tider.
I stallet börjar det bli dags att återuppta träning inför kommande säsong, och det behövs. Vilan har gjort sitt och Tösen har blivit ett år äldre sedan förra gången. Fast det märks inte. Som vanligt. Vi är just nu inne i 4-års trotsperioden, då hon säger: "Jag hör vad du säger, och just därför tänker jag inte göra som DU vill."
Man får helt enkelt leka tvärtom-leken. Tur att man haft tre barn att öva på.Nu är ju inte heller Tösen 4 år utan snart 9. Det hade ju varit bra att ha en vuxen häst som förebild till småttingarna när de kommer, men jag kan inte komma på en ända lämplig i vårat stall. Förutom Tösens damp/småbarnsfasoner så har vi ju den lilla gråa. Men hon har nog aldrig fått någon uppfostran från den hästiga sidan heller. Så hon har ingen aning om hur man för sig i flock.
När det gäller vår riktiga "mamma" i stallet, så tror jag inte hon har tid heller. Hon skrider fram med sin jätte mage,med en värdighet som skulle få kungahuset att blekna. Tänk om alla havande kunde föra sig med en sådan självklarhet som hon. Världen är hennes. Hon är medelpunkten och är så upptagen med sig själv att hon kan få en hel dag i hagen att gå, helt ensam. Och för att vara riktigt säker på att vi ska sköta om henne rätt, så smäller hon ena frambenet i stallgolvet när hon kliver in, och säger "Basta!" Då kan man liksom inte missa hennes divalater. Såg nyligen en reklamsnutt för kommande säsongen med Körslaget. Där tronar Gry Forsell i en jättelik arena ikädd vit särk och lagerkrona som Julius Ceasar. Det får mig osökt att tänka på Copy. Så att tro att hon skulle ta sig an några slynglar nu och uppfostra, det kan vi nog glömma.
Hasse snickrar på med det nya stallet, som kommer innehålla två uteboxar så småningom.
Så länge inga jätte vinster brakar in på kontot, dvs från skrapade trisslotter eller liknande så ser planen ut så. Om turen står oss bi kanske vi kan fundera på något mer anpassat för oss, men det lär nog dröja.
Men i år är vi alla fall trendiga med julklapparna. Och tänk så nöjd Reinfeldt ska bli. Vi ger bort en upplevelse till våra barn. En som troligen räcker i flera år.Och inte nog med det.... dessa är svensk producerade också!
Vi hoppas så klart att de ska få vara med och uppleva det vi fick i år med vår Tösen. Det lever man länge på..
I övrigt saknas oss några barn under julen. Det har inte minst Misse uppmärksammat. Hon brukar aldrig lämna brasan som hon bestämt ser till att vi tänder, i tid och i otid för hennes skull. Men hon har i flera dagar spelat martyr, och ligger i ett kallt sovrum. För Sandra är inte hemma. Inatt fick vi dock ett annat större barn hemma, men se det dög inte. Då blev hon tvungen att vakta på honom, och skydda Sandras rum. Hon lämnade inte övervåningen förens han kom ner till frukost.
Vilket var lite besvärligt då hon ju skulle se till att vi skötte våra vanliga morgonbestyr enligt hennes schema. Det löste hon med att sätta sig halvägs i trappan, då hon kunde ha uppsikt åt alla håll.
Ha en riktigt skön Jul / vid tangenterna Mia och Majsan. (tyvärr... för den senare)
Vädergudarna styr numera vårt liv...
Hästarna vill inte stå inne men inte heller bli blöta och frusna ute. Ridbanan är begravd,och att ta ut någon transport i detta väder är inte att tänka på.
I onsdags fick Sandra rida Piggelin hemma, och sedan låna en ridskolehäst till sin lektion på klubben. Men... även utan transport bakom bilen blev det stopp i backen upp till Dössberget. Vi fick nämligen möte vid en smal passage med dålig sikt och fick stanna. Sedan var det tji att komma framåt. Efter mycket möda fick jag backa hundra meter för att kunna ta sats. Sedan stå på gasen hela vägen upp. Tur att vi inte mötte något ridande ekipage. Detta är inte klokt...
Ska vi bara vara medlemmar halva året? suck...
Tösen är alldeles för pigg och uttråkad och roar sig med att bråka. Hon är verkligen inget föredöme för Piggelin som likt en skugga ska göra exakt likadant. Just nu är den lilla skimmeln dessutom förkyld och det kan bero just på vätan.. så nu har vi köpt en halsdel till hennes täcke, så hon ser ut som en liten Michelingubbe...
Hasse har köpt stolpar som han passade på att slå ner när det var plusgrader, för att vi ska kunna dela av den stora vinterhagen till två hagar, för de små när de anländer. Tösen undrar naturligtvis vad det är för kul lek, och har i sin tur bitit på allihopa samt dragit upp dem igen. Snällt av honom att sätta ut lite leksaker.Allt som inte sitter bergfast ska bort. Det är Tösen fulla övertygelse.
Det är kanske inte så konstigt att jag ägnar stunder åt att sitta vid datorn och titta på gårdar. Gårdar med stort utrymme, gårdsbelysning,bra stall, mindre hus och absolut ingen krånglig backe! Helst i ett snöfritt land eller landskap (hjälp finns sådant) och gärna nära en ridklubb och travbanor. Det är väl inte så stora krav jag har? Hittade faktikst en ridskola på Teneriffa till salu... lite svårt med Tösen och travet kanske.
Det brukar komma en nordanvind ibland... den brukar väcka en viss oro i kroppen, som om jag tillhörde ett vandrande folk. Det är dags att röra på sig. Det är åtminstone vad den brukar säga. Men denna gång går jag inte ensam. Ska jag någonstans så blir det med familjen. Det är slut på ensamma vandringar nu. Kanske blåser den vidare utan mig denna gång, eller också visar den vägen till något spännande, omväxlande paradis där vi kan komma ett steg närmare min barndomsdröm och det liv jag vill leva. Man kan aldrig vinna om man inte vågar. Och ingen annan kan leva ditt liv. Du måste själv ta steget. Vi får väl se vart och om och när vi styr kosan. Just nu ska det byggas utestall ialla fall så hela familjen får plats under vintern.
Det har ju också blåst en del inom travsporten den senaste veckan också. Och ingen rök utan eld. Naturligtvis finns det kuskar och tränare som driver sina hästar för hårt. Och det är gräsligt. Men ska hela travsporten behöva svartmålas för det eller rent av förbjudas som vissa rättsaktivistgrupper vill? Det finns också så många som älskar sina djur, och hästar som verkligen tycker om att tävla. Inom ridsporten och körningen är det precis likadant. Det är inte sporten i sig utan individen som utövar den som bär ansvaret för sitt handlande. Enda skillnaden är att inom travet kan även en amatör tjäna pengar på sina djur, vilket är i princip en omöjlighet inom ridsporten på en hobbynivå, där det inte finns något spel. Där är det sponsorer som gäller både till enskild utövare och till prispengar. Ni kan ju tänka er vad som händer om spelet blir fritt.. tror ni att andra icke statliga spelbolag kommer att återgälda några pengar till sporten för avel och utveckling? det kommer inte att gagna hästarnas välmående i allafall.
Själv skulle jag ju aldrig anlita någon av de kuskar som frekvent använder spöet och inte heller ta ut en häst till start som inte tycker om att springa. Men det är ju jag det... men jag skulle inte heller preparera mina hästars benskydd för att de ska lyfta på benen bättre när de hoppar, eller barrera dem. Inte heller låta dem stå på stall hela dagarna för att de är för "värdefulla" för att få röra sig fritt i en hage. En häst är häst oavsett värde eller mål, och den måste få bete sig därefter. Däremot är det ett arbetande djur liksom många hundraser och uppskattar helt enkelt inte att bara få gå och beta året om i arbetsför ålder. Egentligen ingen skillnad från oss människor. De behöver stimulans.
Ha en trevlig andra advent/ Mia
