En hel vecka har gått.


Och Kellie fattas oss. Predda har börjat vänja sig, men är orolig och ropar efter henne. Jag är ännu inte redo att ta ner boxskylten, känns inte som om tiden är inne ännu.
Predda har äntligen fått skor bak. Ingela var här och gav honom en ordentlig mix av lugnande, och han hade fullt upp med att hålla sig vaken. Blev väldigt tungt för Hasse att sko honom, men vi höll upp honom alla tre och då gick det snabbt. Fortsättningsvis ska han få en lugnande dos av pasta i munnen, problemet är ju att det innebär karens, så det blir ju inte möjligt att sko om honom före lopp. Men han kanske snart glömmer bort vad det nu är han tror ska hända.
Jag kör honom själv nu ett par ggr i veckan, och känner mig stolt. Har ju varit lite rädd för vagnen och det faktum att man är ganska maktlös där bakom, men vi fungerar bra tillsammans. Nu närmar sig vintern och det blir väl ett litet frågetecken om vi kan prova att kvala och starta på vinterbana. En del hästar får ju svårt att trava med brodd.
Fölen växer och trivs tillsammans. Marolina återhämtar sig sakta och jag tror inte hon är dräktig.
Marilyn tränar på bra och börjar närma sig kval.
Kommentarer
Trackback