Influensa och förkylda är vi i familjen, och det går bara runt, runt. Hoppas nu solen och det fina vädret kan "rensa" luften lite.
Marilyn ska på ny röntgenundersökning i nästa vecka, och vi håller tummarna att hon blivit bättre. Väntar en lång rehabilitering förstås, men tur då att Caroline har tillgång till simträning i bassäng. Hon tar ju även emot hästar för den typen av träning. 

Predatorn har nu blivit undersökt, och hans smärtor tycks komma från ett muskelfäste i ljumsken. Så blir medicinering med antinflammatorisk och smärtstillande, och hoppas på det bästa. Han kan ju inte lyfta det högra benet för att bli skodd, då han måste lägga vikten på det vänstra, skadade. Så ingen skritträning kan vi utföra heller. Han är beroende av skor då han har så låga trakter, och behöver skon som stöd och skydd. 
Men när man ser hästen galoppera och busa i hagen. är det svårt att tro att han är skadad. Lite lurigt det där. 



Men vi kallar det programsjukan här hemma. Så fort vi börjar planera möjliga lopp eller kval, så blir det genast någon som skadar sig....

Sämst av alla är ändå Kellie. Vi hade ju fått bättre ordning på hennes mun, efter tandbehandling och tandborstning. Men den senaste tandvården hon fick på kliniken blev inte bra, och hon har haft bekymmer. Nu med rekordhöga pollenhalter så har hon haft svårt att andas genom näsan, och det begränsar ju andningen rejält. Så nu blir det intensivbehandling med medicin och eventuellt om det kommer behövas så ska hon få en inhalator med mask, samma typ av plåtburk som Sandra hade när hon var liten, men en gummimask som man håller över mulen, och låter hästen andas in "puffarna".