Predda var fantastiskt fin igår. Han startade med nummer 7, dock struken nummer 6 så han kom ner ett spår bakom bilen. Tre hästar snabba ut, däribland Predda. Det är i princip riktigt svårt på Rättvik att ha spår 6-8. 

Tyvärr släppte inte 3:an fram Predda i dödens, utan han blev hängande i tredje spår, som är riktigt löst underlag och i övrigt hård undertill. Kladdig i stallkurvan och det blir tungt. Han fick senare backa sist, då tempot var högt först 500. Han gick sen en riktigt, riktigt fin långsida men tappade tempo på sista kortsidan pga framförvarande häst och tog sen inte i efter det. Det tog väl i och kändes lönlöst för honom. Men han var långt ifrån trött efteråt. Men väldigt nöjd med sig själv? Hm. Dock tror jag att vi får inse att hans svaghet är brist på speed. Och naturligtvis så ledsnar en rutinerad häst om han måste växla tempo en tredje gång i ytterspår. 

 

Hasse värmde själv och han säger att han aldrig känts smidigare, och den nya balansen med tre Holgersson skor, och en tjockare travsko på vänster bak gjorde susen. Även kusken tyckte han var rak och fin och tror han skulle behöva ett invändigt lopp i rygg eller spets för att bli lite kaxigare. Och det stämmer nog väldigt bra; för i Eskilstuna gick han rygg ledaren hela vägen i mål och var riktigt framåt, dock tröttnade ju ledaren sista 20 m. 

 

Så lite tur hade inte suttit ivägen. Och vi får väl också konstatera att hästen har nog ingen riktig vinnarskalle, utan gått med på ren talang tidigare, för fart har han. Och glad är han. 

 

Jag är nog den gladaste förloraren, men jag skäms inte för min häst. Jag är inte ens besviken. Bara ledsen för de som inte ser hur fin han är, utan bara läser raden. Men sånt är ju spelet. 

Och att sela ut en häst med vanligt tredelat ridbett, inget tungband, ingen check, inga krusiduller. Det känns rent och fräscht och ärligt. Och han är absolut toppenfin i munnen och har inget trix för sig. 

 

 

fick ett snabbjobb idag, efter några pass hemma i både vagn och under sadel. Han känns precis som vanligt igen, och något mer laddad. 

Banan var hård på innerspår, och jag hade väl önskat något mer svikt i banan för honom. Efer det sedvanliga trasslet med svansen som irriterar och kittlar honom på bakbenen ( bara i banjobb) så slängde han så småningom upp den över kanten i vagnen ( något som går i en speedcart med stänkskydd) och sen kunde han slappna av. 

 

 

 

Rak och fin i vagnen, även om vi ju ser att han fortfarande har en bit kvar med det högra bakbenet innan det jobbar lika som det vänstra, så är det så stor framgång. Förra loppets aktion i svängarna såg vi inget av idag. 

Funderingen är att eventuellt sätta på en viktboots några ggr för att jobba det högra benet lite mer. Men det kräver nog också en sula på den vänstra hoven, då benet upplevs något kortare, gissar på att musklerna där är så mkt starkare och sammandragande ännu. 

Han isättning av hoven kan vi nog inte göra så mycket åt. När hoven är mer låst med sko så hindrar det honom att helt gå på utsidan av hoven när han trycker ifrån, och istället så får kotan mer belastning när han skruvar. 

Detta märkte vi ju redan i sista loppet han gjorde på Solvalla, då han gick barfota men hade mkt plastuppbyggnad för att inte slita ner hela utsidan. Så det är väl ganska enkelt att dra slutsatsen att det är de höga farterna som kräver den isättningen av hoven med hans benställning. Och hov vs kota. Nu har vi inte sett någon negativ effekt av detta på kotan ännu, däremot på hovarna efter sista barfotaloppet, då de tappade form. 

Förra skoningsperioden gick han med i 5 veckor utan att trampa av sig eller sparka på sig alls! Något han nog inte gjort någongång tidigare i livet med skor. Så nog har alla behandlingar och träningen gjort resultat. 

 

 

 

Summa sumarum kan man väl kanske säga att vi numera har koll på hans svagheter. Grovtarmen kommer nog alltid vara ett bekymmer som han måste ha hjälp med. Det är väldigt tydligt i samband med pälsbyte som kräver extra protein och B- vitamin och att han inte tar upp tillräckligt av detta Genom en "normal" giva. När tarmen inte orkar med, belastas kroppen soptunnor; lever, njurar och bindväv. Den som själv har problem med magen vet ju att det inte är skönt att dra åt bältet i midjan vid dessa tillfällen. Han påverkas också vid infektion, mögel, vaccinering och avmaskning. Dessa ska således helst inte krocka vid foderbyte eller pälsbyte. 

Det har nog varit nyttigt att haft lite "tråkigt" med Tösen i hagen, och han var riktigt uppåt över att få resa idag. 

 

Vi siktar på anmälan till Ronme den 18/10 men knappast troligt att vi kommer med. Den 26 är det sedan ett till breddlopp på Rättvik, även om vi helst inte startar på det banunderlaget.