Och det märks att hästarna snart fyller år. Maya har gjort sådana framsteg att man inte tror sina ögon. Travar så fint och idag blev hon lite rädd, och istället för att slå ihop och galoppera satte hon av i trav i högt tempo. Vet inte vem som blev mest förvånad, hon eller tränaren...

Hon fyller 4 och det märks... hon har mognat och jag tror att hon kommer fortsätta utvecklas. Trivs med livet och njuter av träning och uppmärksamhet.Och som hon bygger sig. Nu tror jag vi får betalt för allt jobb vi lagt ner med foder av högsta kvalité, foderstater, thermobaren och våra fina hagar som ger grunden för en frisk ung häst.

 

En annan som blir äldre är Maran...... eller kanske jag ska säga SATMARA. Har ju aldrig varit förtjust i 2-åringar och snacka om tonårstrots. Träningen går utmärkt och hon visar enorma krafter och en mycket säker och markläggande trav.Så det är ju tur...men med formen kommer ÄNNU starkare självförtroende och vi pratar om tonvis här.

 

  Små horn växer ur pannan, och både jag och Tösen tvingas gång på gång på gång på gång markera och bekräfta vår ställning gentemot henne. Annars vräker hon omkull mig, och klättar upp på ryggen på sin mor. Lek, lek, lek och trots. Hon är full av energi och det verkar aldrig ta slut. Testa, testa, testa. Hon är ju dessutom mycket välhanterad och fostrad, men det tycks bara rinna av henne. En sådan enkel grej som att backa undan när man kommer in i boxen. Nä då tar man ett steg framåt istället, och knuffar gärna samtidigt i magen. Sen kan man också ställa en broddad hov på foten, ger extra effekt samtidigt som man knuffar. Gaah!!!

 

 Nu verkar dessutom effekten klinga av från flocklivet i somras, men jag kan inte sluta tänka på hur odräglig hon kunde ha varit om hon inte åkt. Jag tror också att om Tösen varit dräktig hade hon inte accepterat Marans klängande på henne.

 

 

En liten filmsnutt från träningsrundan idag...  Putte och jag hann ju inte med, så det blev en liten snutt i slutet av vändan. Ovädret började blåsa in över oss... men det känns ju knappt när hästen är så fin!

 

Och tack snälla Ingvar som plogar gamla vägen åt oss! Nu har vi tagit upp kriget med vår otrevliga hästhatare till granne, som tror att vägen tillhör honom. Tur det finns medmänsklighet även i Dalarnas Schweiz. Under ett kort tag tror man nästan det är Tösen som kommer travande.... min älskade Tösen, hjärtat stannar nästan.

 

 

 

 

 Nu syns det resultat.... Bakdelen börjar bli fint formad och välmusklade lår. Hon är ju bara 1 år!

 

 Fina, fina Maran!

 

 

Det är nu bara två arbetsdagar kvar för mig innan jag får jullov. Skönt....... Det blir två dagar i Solna med konferens,( inte så skönt men kanske någon god julklapp att ta med hem) sedan bär det hemåt för julstädning och matlagning. (Eller inte.... orken tryter så här på slutet av året, och jag är egentligen mer för att fira nyår. Nytt år nya möjligheter...) 

 

Har vi tur får vi besök av Johnny på julafton, om han inte jobbar på sjukhuset. Annars blir det som vanligt en lugn jul för Sandra, Hasse och mig, till annandagen då de andra barnen kommer hit.

Och då ska vi bjuda på den fina älgsteken vi fick av våra trevliga bekanta, som nu också snart väntar hem sin nya hingst, som vi önskar dem all lycka med! Kanske ses vi på banan så småningom? Spännande.

 

 

 

 

Vi har (tack vare en god vän som rekommenderat oss eftersom hennes bror jobbar med det) provat ett nytt underlag till hästarnas boxar, något jag varmt kan rekommendera vidare!

 

Stallpellets från SCA. Perfekt för skitgrisar och så enkelt. Istället för spån som man kastar ut det mesta av vid mockning. Börja med att tömma boxen, lägg in ca 8 säckar pellets och sedan vattnar man ovanpå. Och vips så har man en spånbädd som sväller upp och har totalt överlägsen sugförmåga. Vi räkar med att byta bädden en gång per år, och däremellan lägger man in någon säck i veckan för påfyllning. Säckarna tar mkt mindre utrymme och vi fick hem en årsleverans i transporten.

 

Maya var först ut, och vi har på tre veckor inte fyllt på en enda gång..... Slipper dålig lukt, lätt att mocka. Och med tanke på vad prist för spån har stigit de senaste åren så är det här en stor ekonomisk vinst. Nu får ju våra hästar halm också, men det är inga problem att ha både och. Mayas tidigare piphaser har också läkt, och det syns inte ett spår efter dem, som vi kämpat med att lindra i flera år.

Så igår tog Hasse ett par timmars jobb med att göra i ordning de andras också, och det var uppskattat. Tösen var mycket nöjd. Och jag... eftersom Maran har långtråkigt på nätterna leker hon med vattenkoppen... vilket orsakat en mindre översvämmning samt surt spån och halm som är blytungt att tömma ut. Men nu så....... sögs det bara mirakulöst upp, och det var lätt att mocka. Perfekt. Vi har köpt det genom Beca i Rättvik, som ger rabatt genom köp av helpall.

 

ww.sca.com/sv/bionorr/produkter/stallpellets/sa-anvander-du-stallpellets/